NYHET
Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond anordnar Sveriges gruvrealistiska forskarnätverk, SGF, sitt första möte för att dela kunskaper om den svenska gruv- och mineralpolitiken och bjuder samtidigt in till dialog om alternativa hållbara utvecklingsvägar.
Aitikgruvan i Norrbotten Foto: Wikipedia
Sedan tjugo år tillbaka har Sveriges regeringar satsat åtskilliga miljarder i form av infrastruktur, bidragssystem och forskningspengar samt förändrat lagstiftningen för att stödja öppnandet av nya gruvor i Sverige.
Dessa satsningar har accelererat de senaste åren och fått till följd att människors förvärvsinkomster, kulturlandskap och rena vatten hotas; i många fall en förändring till oigenkännlighet.
Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond anordnar nu Sveriges gruvrealistiska forskarnätverk (SGF) sitt första möte för att dela kunskaper om den svenska gruv- och mineralpolitiken samt bjuda in till en dialog om alternativa hållbara utvecklingsvägar.
Forskarna kommer från hela landet och är baserade vid Chalmers, KTH, Uppsala universitet, Umeå universitet, SLU och Stockholms universitet.
– Det gruvrealistiska forskarnätverket vill bidra till en granskning av hur nya gruvor stöds nationellt, regionalt såväl som av kommuner. Därför är det extra meningsfullt att hålla det första mötet i Storumans kommun vars politiska ledning använt sig av ekonomiskt såväl som symboliskt kapital för att stödja nya gruvetableringar på bekostnad av betydelsefulla och lagskyddade verksamheter, säger Martin Hultman, idé- och miljöhistoriker, Umeå universitet.
Storumans kommun är ett av de områden där konfliker om markanvändning ligger i öppen dager på grund av planer på nya gruvor och mötet i mitten av mars 2015 kommer att bidra till en offentlig debatt om dessa frågor.
Dessutom har Storuman erfarenhet av tidigare gruvbrytning och medföljande miljögiftskandaler vilka är viktiga lärdomar för framtidens mineralpolitik.
