NYHET Det är med glädje vi välkomnar novemberrusket för just denna höst har det nu regnat guld över genusforskningen vid Umeå universitet. I början av oktober kom det första glädjande beslutet och efter det har det bara rullat på. Här kommer en sammanställning av några av de forskningsprojekt med genusperspektiv som fått anslag i de senaste tre utlysningarna.
Ann Öhmans projekt Våld mot kvinnor ett folkhälsoproblem – hälso- och sjukvårdens beredskap och styrning fick 2 480 000 kronor av FORTE- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. I projektet kommer Ann Öhman, UCGS, Maria Carbin, UCGS, Åsa Yttergren, juridiskt forum, Monica Burman, juridiskt forum och Kerstin Edin, inst. för omvårdnad, studera hur arbetet med våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården styrs och utvecklas genom lagar och policies.
”Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som kräver samordnade insatser” förklarar Ann Öhman ”hälso- och sjukvården, särskilt primärvården, är ofta den första och kanske enda instans dit våldsutsatta kvinnor vänder sig, därför ställs det höga krav på hälsoprofessionernas kompetens när det kommer till bemötande av våldsutsatta kvinnor”
Elisabeth Olivius, statsvetare och före detta doktorand vid Genusforskarskolan har fått ett anslag av Vetenskapsrådet, VR, på 2 768 000 kr för att studera hur burmesiska diasporor, det vill säga burmeser bosatta utanför Burma, påverkar utvecklingen i Burma, främst genom kvinnoorganisationer.
”Mycket forskning har gjorts när det kommer till vilken roll diasporor spelar i konflikter och arbete för fred, men kunskapsluckan är stor när det kommer till kvinnors engagemang” berättar Elisabet Olivius vars forskningsprojekt har titeln: Feminister, etnonationalister och fredsaktivister? Vilken roll spelar kvinnoorganisationer i diasporan för fredsbyggande i Burma
Sara Edenheim, historiker vid UCGS, tilldelades 2 562 000:- av VR och ska tillsammans med Malin Rönnblom, statsvetare vid UCGS, genomföra en kritisk analys av svenska myndigheters bruk av toleransbegreppet under den senmoderna perioden. Målet är att förstå begreppets plats och funktion under den svenska liberaldemokratins framväxt, i synnerhet i relation till strategier för demokratiska samhällsförändringar och deras effekter på inkludering och exkludering av olika samhällsgrupper.
Liselotte Eriksson, ekonomhistoriker vid UCGS har fått ett anslag på 3 648 000:- av VR och ska tillsammans med Lars- Fredrik Andersson, ekonomhistoriker, undersöka utvecklingen av det svenska sjukförsäkringssystemet från småskaliga, lokala och medlemsstyrda organisationer till ett centraliserat, allmänt och politiskt styrt system.
”I projektet ska vi undersöka hur utnyttjande av sjukersättningarna förändras i takt med att de privata inslagen (uteslutning, gruppsammanhållning, privata inbetalningar etc.) minskar och de offentliga inslagen (bidrag, centralisering, politisk styrning etc.) ökar. Vi kommer också att undersöka sjukkassornas argument för kvinnlig diskriminering och hur det ökade offentliga inslaget påverkade möjligheterna för kvinnor att bli medlemmar.” berättar Liselotte Eriksson vars forskningsprojekt har titeln Effektivitet och jämlikhet i privat och offentlig försäkring: En analys av det svenska sjukförsäkringssystemet 1900–1955
En annan grupp som fått ett anslag på 3 420 000 är Ruth Mannelqvists projekt Mellan stolarna och utanför systemen- en studie om tillämpningen av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna där även David Feltenius, statsvetenskap och Lena Enqvist, juridiska inst., medverkar. Ruth Mannelqvist, juridiska inst., var tidigare med i det stora forskningsprojektet Challengning gender under åren 2006-2011. I detta projekt, finansierat av VR, analyseras tillämpningen av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ur ett rättsvetenskapligt och statsvetenskapligt perspektiv för att granska om de olika bedömningarna bidrar till att man hamnar mellan eller utanför ersättningssystemen. Även i detta projekt kommer det finnas koppling till genusvetenskaplig forskning.
Från Formas har genusforskningen också fått utdelning. Christine Hudson, statsvetenskap, Ulrika Schmauch, sociologi och Linda Sandberg, kulturgeograf vid UCGS, har fått pengar för sitt projekt Medskapande av delaktighet? Motstridiga perspektiv på Umeå 2014 som Europeisk kulturhuvudstad.
”Mycket uppmärksamhet har riktats mot betydelsen av kultur för att skapa tillväxt och social hållbarhet, och genom att studera erfarenheter av medskapande hos medborgare och tjänstemän inom kultursektorn vill vi titta närmarare på hur kulturpolitik kan bidra till inkludering” förklarar Christine Hudson ”förhoppningen är att projektet bland annat kommer bidra med kunskap kring implementeringsgapet och hur man bör hantera motstridiga intressen i relation till kön etnicitet och klass när det kommer till deltagande planering”
Redaktör: Emma Skog