Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 14 nov, 2012

Hål i näsans skiljevägg kan ge bakteriebesvär

NYHET En stafylokockbakterie dominerar hos de personer som har besvär från ett hål i näsans skiljevägg, visar Anna Karin Hulterström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 23 november.

Lite mindre än en procent av den svenska befolkningen har ett hål i nässkiljeväggen. De flesta har inga besvär av det, men några kan få problem med bland annat nästäppa, blödningar och smärta. När det inte är möjligt eller lämpligt att stänga hålet med en operation kan det täppas till med en knapp av silikon. I Umeå används då en specialanpassad knapp (bild nedan), som är tillverkad efter ett avtryck av hålet och därför passar till enbart den patienten. Avhandlingen besvarar frågorna om bakteriefloran i näsan hos dessa personer skiljer sig från andra, om bakteriesammansättningen förändras av knappen och om silikonet påverkas av den fuktiga miljön.

Slutsatserna bygger på en jämförelse mellan bakterieprover från 101 friska kontrollpersoner och från 27 patienter före, under och efter behandling med specialanpassad knapp. Hos hela 88 % av de obehandlade patienterna dominerade Staphylococccus aureus bakteriefloran kring hålen. Efter behandling med knappen sjönk antalet patienter som hade denna stafylokockbakterie till 54,5 %. I den friska kontrollgruppen hade 13 % S. aureus i näsan. Skillnaderna bottnar troligen i att ett hål i skiljeväggen gör miljön torrare än med en hel vägg. Sammansättningen av mikrober kring hålen förändrades under behandlingen men kom aldrig att helt likna bakteriefloran hos kontrollpersonerna.

Ett bakterieprov fångar bakteriefloran i ett givet ögonblick och en del av de bakterier som fastnat kan vara bofasta i den meningen att de växer och förökar sig i området, medan andra är på genomresa och ditförda av sprayer, fingrar och dylikt. Det fanns också skillnader mellan de bakterier som kunde odlas fram från slemhinnan hos patienterna och de bakterier som fanns på knapparna efter 12 månader i näsan. Ytan på silikonet var rå och avspeglade den gipsyta som knappen härdat mot. Det finns studier som visar att en rå yta ger bakterierna bättre fäste. Silikonets dåliga förmåga att vätas – vatten pärlar sig på ytan – drar också till sig mikroorganismer.

Anna Karin Hulterström är universitetsadjunkt vid tandteknikerprogrammet och doktorand vid Institutionen för odontologi, Umeå universitet, där hon kan nås på tel. 090-785 61 99
E-post anna.karin.hulterstrom@odont.umu.se

Fredagen den 23 november försvarar Anna Karin Hulterström, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Silikonobturatorer och bakteriefloran runt symtomatiska nässeptumperforationer (engelsk titel: Silicone obturators and the bacterial flora in symptomatic nasal septal perforations). Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är docent Åke Davidsson, Örebro universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60831