NYHET Pandemier eller storskaliga epidemier orsakas ofta av zoonotiska och vektorburna nya sjukdomar. Den senaste pandemin har påmint oss om de potentiella konsekvenserna dessa epidemier kan orsaka. Vi behöver bättre förstå de underliggande processerna – ekologiska, evolutionära och beteendemässiga för att utveckla bättre strategier för att förebygga utbrott, särskilt när det gäller större epidemier eller pandemier.
Spridningsmönstren för zoonotiska och vektorburna sjukdomar i Europa och världen förutspås påverkas avsevärt av miljöförändringar. Den nuvarande takten i klimatförändringarna förändrar snabbt temperaturer, nederbörd och vädersystem i allmänhet, vilket leder till biogeografiska förändringar som påverkar utbredningen av till exempel vektorarter som myggor eller fästingar. Störningar av ekosystem och förlust av biologisk mångfald – genom olika antropogena processer, inklusive avskogning i tempererade eller tropiska regioner – stör de naturliga ekologiska systemen, vilket förväntas öka överföringen av sjukdomar och påverka frekvensen av zoonotiska spridningshändelser.
Forskargruppen har av EU beviljats ett antal projekt, att leda helt eller delvis, som syftar till att adressera frågor inom detta område och som kommer att löpa över en femårsperiod. Detta görs i samarbete med ett antal andra universitet och institutioner i Europa och andra delar av världen. Ett One Health-perspektiv är centralt. Joacim Rocklöv och Henrik Sjödin kommer att leda forskningsarbetet vid Umeå universitet, i nära samarbete med Heidelbergs universitet i Tyskland, och med stort stöd i hela forskargruppen och då särskilt Junwen Guo och Raman Preet som ansvarar för samordning av projekten. Vi välkomnar också Jan Semenza – tidigare chef för Health Determinants vid European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) – till Umeå universitet. Han kommer att tillföra viktig kunskap till forskning, ledning och samordning i dessa projekt. Utöver Avdelningen för hållbar hälsa är även Åke Brännström (Inst. för matematik och matematisk statistik) och Magnus Evander (Inst. för klinisk mikrobiologi) engagerade i projekten.
Forskningsfrågorna i projekten är tvärvetenskapliga. Epidemiologi och folkhälsa möter ekologi och evolutionsteori, och samhällsvetenskap blir viktigt med respekt för att förstå mänskliga och samhälleliga beteenden. De nya projekten samlar bland annat folkhälsoexperter, epidemiologer, ekologer, evolutionsbiologer, virologer, statistiker och matematiker. Även om empiriska tillvägagångssätt och nya data är helt väsentliga, blir kompletterade modelleringsmetoder mycket avgörande på grund av själva karaktären hos dessa processer samt utifrån problemens tidsmässiga och rumsliga skalor, vilket då innebär tillämpning av kvantitativa metoder och metodutveckling inom matematik, statistik och artificiell intelligens.
Ur ett allmänt perspektiv måste vi hitta sätt att anpassa antropogena aktiviteter till naturens biologiska processer så att vår påverkan på planeten minimeras. En omställning till mer hållbara sätt är avgörande. Vi behöver alla delar i balans – intakta och fungerande ekosystem, biologisk mångfald, ett stabiliserat klimat och samtidigt upprätthålla socioekonomiska faktorer. Forskningen behövs eftersom det är många saker som det berör, inklusive resistens mot nya hälsoproblem.
Två projekt, IDAlert (101057554) och BEPREP (101060568), befinner sig i uppstartsfasen. Umeå koordinerar IDAlert och leder ett arbetspaket i BEPREP som koordineras av Frauke Ecke vid Helsingfors universitet. Ett tredje projekt, där Umeå leder ett arbetspaket, kommer om allt går enligt planerna att officiellt meddelas senare detta år och beräknas starta i början av 2023.
Läs mer IDAlerts hemsida.
Läs mer på BEPREP:s hemsida.
