NYHET Västerbottens hälsoundersökningar ger stora hälsovinster. Hela 587 dödsfall i länet har förebyggts och nedgången är tydlig oavsett utbildningsnivå. Det visar en vetenskaplig utvärdering som i veckan publiceras i den medicinska tidskriften BMJ Open.
Forskare vid medicinska fakulteten, Umeå universitet, presenterar nu en utvärdering av Västerbottens hälsoundersökningar som är en av de största i världen i sitt slag. Den omfattar data från 1990–2006. Det viktigaste resultatet är att totaldödligheten i Västerbotten har minskat med 9,4 procent jämfört med riket när alla länsinvånare, både deltagare och icke-deltagare, i aktuella åldrar analyserats. Nedgången är störst bland kvinnorna.
– Vår långsiktiga och lågintensiva strategi är framgångsrik. När många ändrar sig lite grann blir de sammanlagda effekterna stora, säger professor Lars Weinehall vid enheten för Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Större effekt bland deltagarna
Forskarna har också jämfört dödligheten hos de 59 629 personer som deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar under samma tidsperiod med den svenska befolkningen i motsvarande åldrar. Totaldödligheten hos dem som deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar hade minskat betydligt mer och var 36 procent lägre för kvinnor och 32 procent lägre för män. Studien visar också att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskat i samma utsträckning som totaldödligheten.
– Med vår modell, med både hälsoundersökningar och hälsosamtal i primärvården, visar vi att systematiska insatser som ger deltagarna stöd till levnadsvanor som motverkar hjärtinfarkter och slaganfall fungerar, säger professor Lars Weinehall.
Läs hela artikeln (på engelska) i BMJ Open: Impact of a combined community and primary care prevention strategy on all-cause and cardiovascular mortality
Västerbotten hade under tidigt 1980-tal Sveriges högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Därför beslutade landstinget i Västerbotten 1985 att införa ett av världens största interventionsprogram med bas i primärvården. Syftet var att påverka viktiga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i befolkningen, vilket samtidigt påverkar andra folksjukdomar positivt eftersom riskfaktorerna i hög grad är gemensamma.
Modellen utformades i Norsjö kommun och sedan början av 90-talet bjuds alla länets 40-, 50- och 60-åringar in till hälsocentralen för en individuell hälsodialog, både hälsoundersökning och hälsosamtal, med en distriktssköterska. Deltagaren och sköterskan går igenom resultaten från blodprov, blodtryck och enkätsvar och pratar om hälsofrågor i allmänhet och undersökningsresultaten i synnerhet samt livsstilsförändringar. Deltagare med mer allvarligt avvikande värden får remiss till läkare.
Lars WeinehallProfessor vid enheten för Epidemiologi och global hälsaUmeå universitet
Tel: 070-564 46 52
Redaktör: Michael Nordvall