Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 22 apr, 2015

Hälsoprogram förbättrar vård i samband med graviditet och förlossning i Etiopien

NYHET Det samhällsförankrade övergripande hälsoprogrammet The Health Extension Program, HEP, som syftar till att förbättra tillgång till vård för kvinnor och barn i Etiopien, har bland annat resulterat i en tydligt förbättrad samordning av mödravård, förlossningsvård och vård av kvinnor och barn efter förlossning i särskilt utsatta områden. Detta konstaterar Tesfay Gebrehiwot i den doktorsavhandling som han försvararar vid Umeå universitet, den 24 april.

– Ingen kvinna ska behöva dö på grund av graviditet eller i samband med förlossning. Även om det fortfarande finns stora utmaningar i form av exempelvis kulturella traditioner, fattigdom, låg utbildning och svårigheter när det gäller transporter, som bromsar tillgången till vård, visar avhandlingen att den här typen av övergripande insatser kan ha en avgörande betydelse när det gäller att förbättra mödra- och barnhälsovården i utvecklingsländer, säger Tesfay Gebrehiwot, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa.

Att säkerställa tillgången till primärvård är nödvändigt för att möjliggöra de bästa förutsättningarna för en adekvat mödravård för kvinnor under graviditeten. Dessutom skapar mödravården en länk vidare så att vården i ett senare skede ska kunna planera och erbjuda förlossning på en klinik samt fungerande eftervård för den nyblivna mamman och hennes barn. 

Låg tillgång och/eller utnyttjande av mödra- och förlossningsvård är ett stort problem särskilt på landsbygden i många låginkomstländer. För att förändra detta lanserades projektet HEP i Etiopien 2003, där man decentraliserat vården och erbjuder grundläggande sjukvårdsinsatser och förebyggande vård framför allt till kvinnor och barn. HEP är förankrat på bynivå med volontärer, hälsoarbetare och hälsoposter och vid behov samordning och vidare remittering till mer avancerade sjukvårdsinstanser, som hälsocentraler och sjukhus.

I sitt avhandlingsarbete har Tesfay Gebrehiwot studerat eventuella förändringar i hur kvinnor utnyttjat vård i samband med graviditet och förlossning sedan HEP-projektet infördes. Han har även undersökt orsakerna till den låga användningen av mödravård i Tigrayregionen i Etiopien.

Avhandlingen visar att under åren 2002 till 2012 ökade användningen av mödravård från 28 till 47 procent, förlossningsvård från 5 till 23 procent och vård efter förlossningen från 11 till 41 procent i Tigray-regionen. Högre utbildningsgrad, att vara gift, och närhet till sjukvård var några faktorer som ökade besöksfrekvensen till mödravården. Faktorer som ökade sannolikheten för att kvinnorna skulle genomgå förlossning på förlossningsklinik var högre utbildningsgrad, rådgivning från mödravården, att ha mindre än fyra barn och att tidigare ha genomgått utdragna och komplicerade förlossningar.

Ökad medvetenhet om graviditetskomplikationer och om möjligheterna att få vård, att ha en stöttande man och möjligheter till transporter till sjukhus var också faktorer som påverkade sannolikheten att kvinnorna skulle använda sig av förlossningsvården.

Tesfay Gebrehiwot betonar dock att det trots möjligheterna inte alltid är ett självklart val för kvinnor i Tigray-regionen att söka vård vid graviditet och förlossning. De har att välja mellan att föda hemma i en känd miljö, i ett känt kulturellt sammanhang med stöd av äldre kvinnor, och att förlösa i en vårdmiljö där det visserligen finns möjlighet att ta hand om medicinska komplikationer kopplade till förlossningen, men där samtidigt kompetensen inte alltid är hög och där det finns risk att få ett dåligt bemötande.

– Personal som vi har gjort intervjuer med kan bekräfta denna bild och de berättar att många kvinnor upplever det tryggare att föda i hemmiljö, men också att många bor i otillgängliga områden, vilket gör det svårt att nå vården. Att vården inte alltid håller tillräckligt hög kvalitet förstärker den negativa uppfattningen hos kvinnorna och gör att de inte söker vård. Dessa faktorer är mycket viktiga att hantera för att kunna förbättra vården av kvinnor och barn i Etiopien, säger Tesfay Gebrehiwot.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tesfay Gebrehiwot kommer från Etiopien, han är sjuksköterska, har en magisterexamen i folkhälsovetenskap, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Tesfay GebrehiwotTelefon: 076-445 30 06
E-post: tesfay.gebrehiwet@umu.se

Om disputationen

Fredagen den 24 april försvarar Tesfay Gebrehiwot institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Ingen kvinna ska behöva dö då hon föder barn. Förbättrar "the Health Extension Program" tillgängligheten till mödra- och förlossningsvård i Tigray, Etiopien?
Opponent: Docent Anette Agardh, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö. Huvudhandledare: Docent Isabel Goicolea.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin.

Redaktör: Andrea Gillgren