Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 04 feb, 2009

Hälsoprojekt på jobbet sorterar mellan anställda

NYHET Att erbjudas stegräknare, träningskort och kurser i att sluta röka, stresshantering eller viktminskning blir allt vanligare på våra arbetsplatser. Nu visar Erika Björklund vid Umeå universitet att dessa hälsofrämjande projekt även leder till att arbetstagare grupperas som mer eller mindre önskvärda.

– Projekten bygger på en föreställning om att alla har samma idé om vad hälsa är, och att alla kan och vill göra åtminstone någon förändring i sin livsstil för att försöka uppnå en god hälsa. Sjukdomar som uppfattas som livsstilsrelaterade betraktas därför som ett resultat av dåliga personliga beslut och därmed som förtjänade, säger Erika Björklund.

Hon menar att denna syn bortser från sociala förhållanden, t ex familj och ekonomi, som påverkar både individers hälsa och förmåga att göra hälsosammare val. Dessutom har begreppet ”hälsosam” ingen entydig definition, utan används snarare för att beskriva ”bra” beteenden och attityder.
– Det sätt som anses hälsosamt blir också en uppmaning till hur en ”god” individ och arbetstagare förväntas bete sig.

Erika Björklund har observerat och intervjuat deltagare och pedagoger inom fyra olika hälsofrämjande projekt av varierande storlek och omfång (från 12 till 900 deltagare), vid fyra olika arbetsplatser; en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin.

Hon visar att hälsofrämjande på arbetsplatsen styr hur arbetstagare beter sig, inte bara under arbetstid, utan även på fritiden. Genom att prata om hälsa i termer av risk för olika sjukdomar eller möjlighet till att uppleva lust och njutning, så förmås arbetstagare att ta till synes fria beslut om sin livsstil. Erika Björklund menar att gränsen mellan arbetsliv och privatliv därmed suddas ut, och de hälsofrämjande projekten kommer även att reglera hur arbetstagare kan förstå sig själva som individer – som hälsosamma eller inte. Dessa processer sorterar därmed mellan önskvärda och mindre önskvärda arbetstagare, där de som kan leva upp till föreställningarna om ett hälsosamt leverne utgör de önskvärda arbetstagarna.

Enligt Erika Björklund formas också ofta föreställningar om den ”goda” och hälsosamma arbetstagaren runt en manlig norm, som sätter gränserna för vad som anses vara hälsosamt. Kvinnor kommer därmed att betraktas som problematiska och som i större behov av stödinsatser.
Fredagen den 6 februari försvarar Erika Björklund, pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet, samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Constituting the Healthy Employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion. Svensk titel: Den hälsosamma arbetstagaren? Att styra könade subjekt i hälsofrämjande projekt på arbetsplatsen. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Håkan Larsson, institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Avdelningen för idrott, fritid och lärande.

Erika Björklund är född i Luleå, uppvuxen i Stockholm och numera bosatt i Gävle.

Kontaktuppgifter:

Erika Björklund, pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet, samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle,
Telefon: 0706-904030

Länk till avhandlingen: http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1953

Redaktör: Camilla Bergvall