NYHET Nelson Gekara vill förstå mekanismerna bakom en infektion. Hur interagerar vårt immunförsvar med sjukdomsframkallande mikroorganismer? Mycket är okänt och mer kunskap behövs om det ska vara möjligt att utveckla nya vacciner och antibiotika. Det är någonting som Nelson hoppas kunna bidra till.
Förra sommaren flyttade Nelson till Umeå där han just nu bygger upp sin egen forskargrupp vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS). I centrum för hans forskning står interaktionen mellan värd och sjukdomsframkallande mikroorganismer. Han vill förstå mekanismerna som ligger bakom en infektion och som möjliggör att olika patogena organismer kan invadera och kringgå en immunreaktion.
– Vi vet att immunceller bildar substanser som ska oskadliggöra och avdöda patogena inkräktare, som exempelvis interferon. Men dessa substanser får inte skada våra egna celler. Men hur vet immunceller när det är för mycket? Det är dessa mekanismer jag vill hitta. Och då kan man gå vidare med att hitta nya vacciner, berättar Nelson.
När immunförsvaret känner igen en främmande inkräktare förmedlas upptäckterna genom en uppsättning av receptorer som förkortas PRR (på engelska pattern recognition receptors). När PRR aktiveras produceras en stor uppsättning av substanser som har till uppgift att gemensamt samordna försvaret mot invasionen. Substanserna har alltså till uppgift att skydda värden, men om de tillverkas för mycket av dem kan de bli skadliga. För att skapa en optimal balans måste därför PRR:s signalvägar regleras väldigt hårt och Nelson vill veta hur detta fungerar.
Nelson är född i Kenya, men har senast arbetat som postdoktor vid Helmholtz forskningscenter för infektionsforskning i Braunschweig. Där studerade han immunsystemets försvar mot Listeriabakterier, som kan finnas i mjölkprodukter och som orsakar blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar befinner sig i riskzonen för att drabbas av listeriainfektioner, som bland annat kan leda till missfall hos gravida.
– Det finns mycket som fortfarande är okänt inom området och mer kunskap behövs för att utveckla vacciner. Jag hoppas kunna bidra till utvecklingen av nya vacciner och antibiotika, säger Nelson.
Nelson är en ”pusselbit” som passar perfekt in i det etablerade forskningslandskapet inom molekylär infektionsforskning vid Umeå universitet. Det fanns fler argument som gjorde att han kom hit.
– Jag tycker om nya erfarenheter och utmaningar som man möter i Umeå. Skillnaden är stor mellan Umeås ljusa sommardagar där solen aldrig går ner med de mörka iskalla sollösa vinterdagarna. Det är en utmaning, men den största utmaningen här är att starta upp min egen forskargrupp.
Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitetet är del av ett nordiskt partnerskap inom molekylär medicin med det europeiska flaggskeppet inom molekylärbiologin, European Molecular Biology Laboratory – EMBL.
– Det är klart att samarbetsmöjligheterna med EMBL var ett starkt argument för mig att komma hit, säger Nelson. Att initialt slippa lägga all tid och kraft på ansökningar och de första åren enbart kunna koncentrera sig på att bygga upp en egen forskning är otroligt bra. Och Umeås infektionsforskning är ju känd i hela världen.
http://www.mims.umu.se/en/groups/1356-nelson-gekara.htmlText: Eva-Maria Diehl
Foto: Mattias Pettersson & Johan Gunséus
Redaktör: Karin Wikman