Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 22 maj, 2006

Harpestbakterien hämmar immunförsvaret

NYHET Bakterien Francisella tularensis har en förmåga att hämma immunförsvaret och det är detta som gör harpesten så smittsam, konstaterar Henrik Andersson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 31 maj.

Den allvarliga och ibland dödliga sjukdomen harpest (tularemi) smittar genom inandning, insektsbett eller förorening av mat eller vatten. I Sverige förekommer den framför allt i Norrland, men under senare år har också många fall rapporterats från Närke och Södermanland. Spridningen varierar från år till år och har en stark koppling till år med många gnagare i naturen. Francisella tularensis är en av de mest smittsamma bakterierna. Den har därför förekommit i flera länders biologiska vapenprogram.

I avhandlingen studeras immunförsvaret vid harpestinfektion med hjälp av microarrayanalys, en teknik där man kan bevaka tusentals gener samtidigt för att se vilka som slås av och på. Utmärkande för infektionen var att det inflammatoriska svaret i allmänhet var lågt. Tularemi i den form som orsakas av inandning av bakterien är en av de mest aggressiva infektionssjukdomar man känner till. Mätningar i lungan visade att de gener som är kopplade till immunförsvaret var fullt aktiverade först på fjärde dagen, knappt eller inte alls innan dess. I blodprover från patienter som drabbats av sjukdomen under en tvåveckorsperiod var flera immunförsvarsgener nedreglerade. Bakterien har alltså en förmåga att hämma immunförsvaret, vilket delvis kan förklara varför sjukdomen är så allvarlig.

Studierna visade också att sju gener fungerade bra som markörer för tidig tularemi och eventuellt kan användas vid diagnos av sjukdomen. På senare tid har många metoder för analys av microarraydata publicerats, men få jämförelser har gjorts av hur väl de fungerar. I avhandlingen ingår en utvärdering av äldre och nya metoder. En vanlig standardmetod fungerade dåligt medan s.k. ”constrained model” visade hög känslighet. Denna metod samt den nya ”partial filtration” visade sig bättre än de vanligt använda standardmetoderna.

Henrik Andersson, som är uppvuxen i Vadstena, Östergötland, är doktorand vid enheten för klinisk bakteriologi, tel. 090-785 46 59, epost: henrik.andersson@climi.umu.se

Avhandlingen läggs fram onsdagen den 31 maj vid Inst. för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, Umeå universitet, och har titeln: A microarray analysis of the host response to infection with Francisella tularensis. Svensk titel: En analys av värdsvaret vid infektion med Francisella tularensis. Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Dr. David Stenger, Center for BioMolecular Science & Engineering, Naval Research Laboratory, Washington DC, USA.

Porträtt på Henrik Andersson kan hämtas via www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/

Redaktör: Hans Fällman