Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 19 dec, 2008

Historien bakom dagens infertilitetsbehandling

NYHET En ny bok från Umeå universitet undersöker bakgrunden till dagens medicinska metoder för behandling av infertilitet. Idéhistorikern Christer Nordlund har studerat de första svenska hormonpreparaten mot ofrivillig barnlöshet och hur de utvecklades och marknadsfördes genom en intim samverkan mellan läkemedelsindustri, akademi och sjukvård.

Under 1940-talet spreds nyheten att ett botemedel mot sterilitet hade utvecklats i Sverige. Bakom preparatet stod en forskargrupp med representanter från läkemedelsföretaget Leo i Helsingborg och Kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Botemedlet, som kallades Gonadex, var ett läkemedel med ett uppseendeväckande innehåll: hormoner som framställdes från gravida kvinnors urin. Gonadex tillhörde då endokrinologins forskningsfront. Idag är det få som känner till att ett sådant läkemedel har existerat.

Hur och i vilket sammanhang kom Gonadex till? Vad blev reaktionerna? Och varför fanns det kvar på marknaden under flera decennier, trots att det inte fungerade som det var tänkt? Dessa är några av de frågor som besvaras i den nya boken Hormoner för livet: Endokrinologin, läkemedelsindustrin och drömmen om ett botemedel mot sterilitet 1930–1970.

Hormoner för livet belyser, med Gonadex som prisma, endokrinologins utveckling under perioden 1930–1970, när hormonterapin fördes fram som ett svar på befolkningsfrågan och en lösning på problemet ofrivillig barnlöshet. Boken visar samtidigt hur komplicerad en innovationsprocess på läkemedelsområdet kan vara och hur svårt det är att förutsäga vilken betydelse ett nytt läkemedel kommer att få.
Särskild uppmärksamhet riktas mot AB Leo och det nätverk som företaget etablerade för att främja sin produktion och distribution av Gonadex och liknande läkemedel. Hantverksmässigt framställda hormonpreparat, som tillverkades av hypofyser från människor och djur, behandlas också. Sammantaget ger boken en skarp inblick i det mytomspunna gränsland där vetenskap, industri och medicin möts.

Hormoner för livet är utgiven av Arkiv förlag i serien Pandora, som behandlar teknikens möjligheter och förhoppningar, risker och osäkerhet. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.

Christer Nordlund är lektor och docent i idéhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Torgny Segerstedt Pro Futuris Fellow vid Kollegiet för avancerade studier (SCAS) i Uppsala och Life Member vid Clare Hall, Cambridge University. Vid humanistiska fakulteten i Umeå är han ansvarig för att samordna forskning inom vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM-studier), som stöds av såväl Umeå universitet som flera externa finansiärer. För Hormoner för livet belönades Nordlund nyligen med ett stipendium från Maj och Lennart Lindgens stiftelse vid Karolinska Institutet.

För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på
tel. 090-7869733 eller 070-7412740, eller e-post christer.nordlund@histstud.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink