Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 19 nov, 2004

Historiker får medel för att forska om kvinnors självständighet och utlandsadoption

NYHET Historikerna Hanna Markusson Winkvist och Marie-Christine (Lotta) Vikström vid Umeå universitet är två av de nydisputerade svenska forskare som får 1,3 miljoner kronor var från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.

– Vi vill ge unga forskartalanger möjlighet att fritt få utveckla sina forskningsidéer, säger FAS huvudsekreterare Rune Åberg.

Det projekt Hanna Markusson Winkvist fått medel för att bedriva har titeln "Vill ni köpa ett litet barn?" Utlandsadoptionsfrågan i Sverige 1960–1980.

Syftet är att analysera politiseringen och institutionaliseringen av utlandsadoptionsfrågan i Sverige, en skärningspunkt för så skilda aspekter som nation, medborgarskap, identitet, familj och genus. I projektbeskrivningen skriver Hanna Markusson Winkvist: "Många adopterade söker idag sina rötter och vill ha förklaringar för att kunna skapa autenticitet i sina liv. De svenska utlandsadoptivbarnen väntar på att få sin historia skriven. Utgångspunkten ”om inte” som många adoptivbarn börjar sin inre resa utifrån, kan ses som både logisk och förståelig och varje inre resa har sina särdrag. Den yttre resa som alla utlandsadopterade företagit och trots allt har gemensam, är resultatet av flera ideologiska och politiska ställningstaganden. Det är bevekelsegrunderna till dessa ställningstaganden som det planerade projektet vill blottlägga och förklara."

Marie-Christine (Lotta) Vikströms projekt heter Av lust eller nöd? Kvantitativa och kvalitativa aspekter på kvinnors självständighet, arbets- och familjeliv i svenska 1800-talsstäder.

Projektet innebär en utveckling av resultaten i hennes avhandling "Gendered Routes & Courses" (2003) som kartlade hur och varför kvinnor och män flyttade i Sundsvalls stad före och under industrialiseringen, deras karriärer och giftermål. Studier och analys av kyrkböckernas uppgifter och dåtida lokalpress visade bland annat att kvinnorna, även om könsordningen inte tillät dem att flytta lika långt, drevs att flytta till staden av en längtan efter den ökade självständighet och bättre arbetsliv Sundsvall kunde erbjuda. Projektet syftar till en ökad förståelse för varför kvinnor vid en viss tid av livscykeln ägnar sig åt vissa sysselsättningar och de följder det får för deras arbets- och familjeliv.

Redaktör: Helena Vejbrink