Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Historisk markanvändning spelar roll för kolhalten i nordliga sjöar

NYHET Den historiska bilden är viktig när man ska försöka förstå miljön och förutsäga hur den kan förändras i framtiden. Det menar forskare vid Umeå universitet som med analyser av sedimentkärnor från sjöar kunnat se hur kolhalten varierat beroende på naturens egen långsiktiga dynamik, men även av människans påverkan under hundratals år. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften PNAS.

Miljöövervakningen har under de senaste 30 åren observerat en ökning av den organiska kolhalten i många svenska sjöar. Denna ökning har konsekvenser för vattenkvalitet och akvatiska ekosystems funktion. Hypoteser för denna ökning av kol – som också benämns ”brunifiering” på grund av den rödbruna färgen vattnet får – inkluderar återhämtning från försurning, modern markanvändning och klimatförändringar. Dessa hypoteser avspeglar dock endast kortsiktiga processer och ger ingen inblick i långsiktiga förändringar.

Sedimentprovtagning i en av sjöarna. Foto: Richard Bindler.

En forskargrupp vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet visar i en ny studie publicerad i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) att andra, historiska faktorer också spelar en roll.  Studien visar att småskaligt men väldigt utbrett nyttjande av landskapet över hundratals år har haft en stor inverkan på kolhalten i sjöar och även trofiska förhållanden.

– Från analyser av sedimentkärnor från ett antal sjöar i Mellansverige har vi belägg för att kolhalten så långt bakåt i tiden som nästan 10 000 år sedan var lika hög som den man mäter i dag. I samband med utbredningen av framför allt skogsbete och särskilt med fäbodbruket som accelererade under 1400- och 1500-talet minskade kolhalten till hälften, säger doktorand Carsten Meyer-Jacob som lett studien.

Under fäbodväsendet utnyttjade man nästan hela landskapet, till exempel fick boskapen beta i skogen och myrar var betydelsefulla slåttermarker. Denna typ av landskapsutnyttjande var alltså ganska omfattande och ledde till en förändrad omsättning av kol i skogsmark och myrar och i sin tur minskande halter av kol i närliggande sjöar.

Sjön Dragsjön visar på den nära kopplingen mellan en slåttermyr och en sjö. Markanvändning av myrar var väldigt vanligt under många hundra år. Foto: Richard Bindler

Med upphörandet av fäbodväsendet under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet började kolhalterna åter igen att öka.

– Klimatförändringar och förändringar i försurningsstatus är viktiga processer för dagens miljötillstånd, men långsiktiga förändringar i hur vi har använt landskapet under hundratals eller även tusentals år har också lämnat sina spår, säger professor Richard Bindler.

Originalartikel:

Carsten Meyer-Jacob, Julie Tolu, Christian Bigler, Handong Yang, Richard Bindler: Early land use and centennial scale changes in lake-water organic carbon prior to contemporary monitoring. doi:10.1073/pnas.1501505112 . PNAS May 11, 2015

www.pnas.org/content/early/2015/05/06/1501505112.abstract

För mer information, kontakta gärna:

Carsten Meyer-Jacob, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 97 84
E-post: carsten.meyer-jacob@umu.se

Richard Bindler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 97 42
E-post: richard.bindler@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Ingrid Söderbergh

Bildtext: Doktorand Carsten Meyer-Jacob och Professor Richard Bindler. Foto: Ingrid Söderbergh

Redaktör: Ingrid Söderbergh