Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 09 mar, 2005

Historisk relation avgör inriktningen på svensk forskningspolitik

NYHET Idéer från svenska universitet får ofta stort genomslag i forskningspolitiken, mycket beroende på att akademi och regering länge har haft tämligen goda relationer. Umeåforskaren Peter Schilling har studerat forskningspolitikens utveckling 1980-2000.

Vad kan forskning användas till förutom att producera ny kunskap? När forskning leder till utveckling av nya produkter och tjänster, kan forskningen fungera som en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling. Under de senaste 15–20 åren har just forskningens roll för innovationer diskuterats allt mer.

Peter Schilling vid Umeå universitet har undersökt om denna förmodade utveckling uttrycks i de politiska processer som styr och förvaltar den offentliga forskningen. Studierna omfattar perioden 1980–2000 i Sverige, Storbritannien, Holland och Finland.

Peter Schilling har bland annat jämfört universitetens och näringslivets idéer om vad forskningspolitiken bör innehålla, och vilket genomslag dessa idéer har fått i den förda politiken. Han visar att för att få genomslag bör intressesfärens idé stämma överens med statsmaktens grundläggande idé om forskningspolitikens innehåll och funktion. Med grundläggande idéer menas vad forskning bör vara och vilken funktion den ska ha.

Utvecklingen i Sverige karaktäriseras exempelvis av relativt goda förbindelser mellan akademi och regering, något som betyder att synpunkter från universiteten nästan alltid har större genomslagskraft än åsikter från näringslivet. Peter Schilling visar också att de grundläggande idéerna är avgörande för att förstå den forskningspolitiska utvecklingen i de olika länderna.

I Storbritannien är nytta den grundläggande idén för forskningspolitiken, och därför drar politiken mot innovationshållet. I Sverige är däremot grundforskning den grundläggande idén, och här lutar politiken åt att behålla den traditionella inriktningen av forskningspolitiken. Trots att innovationspolitiken i Sverige är forskningsdriven, läggs den därför vid sidan av den traditionella forskningspolitiken.

I Finland förändrades både funktionen av och innehållet i forskningspolitiken under den studerade perioden. Skälet är att den finska forskningspolitiken har anammat anpassning som grundläggande idé. Det har inneburit att den finska forskningspolitiken, framför allt under 1990-talet och framåt, har kunnat bygga på effektstudier och internationella jämförelser och därmed tillåtit att den finska offentligt finansierade forskningen används som en strategisk möjlighet.

Frågan om den offentliga forskningens funktion och innehåll har från år 1945 och framåt fått flera svar. Åren 1945–65 skulle forskningen vara fri och forskningsresultaten skulle användas för att utveckla samhället, alltså ”forskning för kunskapsutveckling”. Fram till omkring år 1985 skulle forskningen också utgå från ett samhällsproblem och lösas med vetenskapliga metoder, något som till exempel ledde till att miljöproblemen uppmärksammades.

Fredagen den 11 mars försvarar Peter Schilling, institutionen för ekonomisk historia, Umeå Universitet, sin avhandling Research as a source of strategic opportunity? Re-thinking research policy developments in the late 20th century. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Mats Benner, Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet.

För mer information, kontakta: Peter Schilling. Instiotutionen för ekonomisk historiaTel: 070-602 76 51
E-post: peter.schilling@ekhist.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson