NYHET Även äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk träning. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att äldre med demens förbättrade sin balans, samtidigt som deras motivation för träning ökade under träningsperioden.
En av övningarna i träningsprogrammet var att öva upp benstyrkan genom trappstegsträning.
BildMattias Pettersson– Resultaten understryker att det aldrig är för sent att börja träna, säger Anna Sondell, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och Rehabilitering vid Umeå universitet.
I en studie i avhandlingen lottades en grupp om 186 äldre personer med demens på särskilt boende till att antingen delta i högintensiv funktionell träning eller i en social aktivitet i sittande. Båda aktiviteterna genomfördes två till tre gånger i veckan under en fyramånadersperiod. Utvärdering gjordes av deltagarnas motivation, effekt på balans samt hur de genomförde programmet..
I träningsgruppen ökade över tid de äldres motivation att delta, medan den istället minskade i gruppen som lottats till sociala aktiviteter. Resultatet visar vidare att deltagarna hade hög närvaro och att de kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar.
Det handlade om träning i funktionella viktbärande positioner liknade vardagliga rörelser, som uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Deltagarnas motivation var större när de väl var på aktiviteterna, än motivationen hade varit att gå dit. Många förbättrade sin balans under perioden, även om variationerna var stora. De eventuella obehag som träningen kunde ge upphov till var små och tillfälliga.
I en annan studie i avhandlingen intervjuades 16 hemmaboende personer med demens som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram. Rehabilitering utfördes av ett team med flera olika professioner, fysioterapeut, arbetsterapeut, undersköterska, sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist, kurator, apotekare och tandhygienist, och inkluderade även stöd till anhöriga. Teamet gjorde bedömningar av de problem, styrkor och behov som individerna hade. Utifrån detta sattes målsättning för rehabilitering upp och åtgärder planerades utifrån målen.
Intervjusvaren visade att deltagarna efter programmet upplevde stärkt självförtroende, vågade göra mer saker i vardagen och fått insikt om att de kunde påverka sin situation. Dock upplevde en del också ökad oro inför framtiden, till följd av rehabiliteringen.
BildJosefine Lampinen
– Studierna visar att det finns flera olika sätt att påverka måendet för den som drabbas av demens. Det är inget hopplöst tillstånd. Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för den drabbade och dess anhöriga, säger Anna Sondell.
Anna Sondell är legitimerad sjukgymnast och har arbetet med geriatrisk rehabilitering.
Anna Sondell, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 10 januari sin avhandling Träning och teamrehabilitering för äldre personer med demens: genomförande, motivation och erfarenheter. Fakultetsopponent Karin Hellström, Uppsala universitet. Huvudhandledare Erik Rosendahl.
