Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 5 maj 2021)

printicon
Publicerad: 06 dec, 2010

Hög alkoholkonsumtion vanligt bland klamydiasmittade

NYHET Hög alkoholkonsumtion leder till sexuellt risktagande. Minskning av alkoholintaget är sannolikt en effektiv väg att bekämpa klamydia. Det visar den avhandling som Helena Carré försvarar vid Umeå universitet 10 december, där hon även beskriver den effektiva så kallade västerbottensmodellen för partnerspårning.

Över hälften av patienterna på drop-in-mottagningen för könssjukdomar vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå, har en alkoholkonsumtion som är potentiellt skadlig för hälsan. Ju högre alkoholkonsumtionen är, desto fler nya sexpartner har man. Personer med högt alkoholintag är också mindre benägna att använda kondom. De utsätter sig alltså för hög risk för att smittas av könssjukdomar, bland annat klamydia. I informationskampanjer och förebyggande arbete är det därför viktigt att inte bara att tala om kondomanvändning, utan att även diskutera alkoholvanor och hur alkohol kan öka sexuellt riskbeteende.

En tredjedel av patienterna på mottagningen har tecken på ångestsyndrom. Ångest är vanligare bland patienter med hög alkoholkonsumtion. Den psykiska hälsan skulle antagligen också förbättras av en lägre alkoholkonsumtion.

Kondomanvändningen är generellt låg. Bara 5 procent av patienterna på drop-in-mottagningen använde kondom under hela samlaget med sin senaste nya eller tillfälliga sexpartner. Om man vill undvika klamydiasmitta förefaller det viktigast att man använder kondom över huvud taget. Om den används korrekt under hela samlaget eller endast under delar verkar ha mindre betydelse, vilket inte studerats tidigare.

Cirka 18 procent av patienter med klamydia i underlivet, som har haft oralsex, har samtidig klamydiainfektion i svalget. Bara en av fyra med svalgklamydia har ont i halsen, vilket innebär att symtomet ”ont i halsen” inte kan användas för att identifiera svalgklamydia.

I Västerbotten är klamydiaförekomsten bland de lägsta i landet, trots att befolkningen är yngre än rikets genomsnitt. Här utförs den lagstadgade partnerspårningen vid klamydiainfektion av några få, numera certifierade, personer. De letar misstänkt smittade partner minst 12 månader tillbaka i tiden och utför partnerspårning över telefon vid behov. Forskargruppen där Helena Carré ingår har visat att denna så kallade ”Västerbottensmodell” för partnerspårning är mer effektiv än andra metoder. Socialstyrelsen rekommenderar sedan 2007 partnerspårning enligt ”Västerbottensmodellen” och Folkhälsoinstitutet tror att den sjunkande klamydiaförekomsten, åtminstone delvis, beror på effektivare partnerspårning.

Klamydiainfektioner ger ofta inga symtom, men kan orsaka ofrivillig barnlöshet, utomkvedshavandeskap och kroniska buksmärtor. Klamydia ökar mottagligheten för andra könssjukdomar, inklusive HIV. Upp till 10 procent av den sexuellt aktiva befolkningen är smittad av klamydia. Klamydiaförekomsten har ökat sedan mitten av 1990-talet, men sjunker sedan 2009 i hela Sverige.

Helena Carré är uppvuxen i Kalix och arbetar som läkare på Kvinnokliniken, Sunderby sjukhus, Luleå. Hon nås påmobiltelefon 076-767 68 97
e-post helena.carre@dermven.umu.se
(öppnas i popuppfönster)

Fredag 10 december försvarar Helena Carré, kvinnokliniken vid Sunderby sjukhus, Luleå och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Who's at risk of catching Chlamydia trachomatis? Identifying factors associated with increased risk of infection to enable individualized care and intervention.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är docenten och smittskyddsläkaren Hans Fredlund, Örebro universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37871

Redaktör: Bertil Born