Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 25 sep, 2017

Höga krav och begränsat beslutsutrymme pressar poliser som utvisar barn

NYHET Svensk polis förväntas verkställa en mängd utvisningar av ensamkommande flyktingbarn med tanke på det stora antal asylsökande personer som kommit till Sverige de senaste åren. Enligt forskning vid Umeå universitet finns ingen koppling mellan arbetet med av- och utvisningar av ensamkommande och sämre psykisk hälsa bland poliserna.

En bild tagen av en svensk gränspolis i samband med en verkställd utvisning till Afghanistan. När flygplanet skulle lämna Kabuls flygplats detonerade en bomb vid entrén till flygplatsen (rökmolnet från explosionen syns på bild). Foto: Privat.

Däremot är höga krav, litet eget beslutsutrymme och lågt arbetsrelaterat socialt stöd förknippat med psykisk ohälsa hos poliser som verkställer utvisningar.

I en avhandling vid Umeå universitet presenteras forskning där 14 gränspoliser intervjuats och 714 poliser svarat på en enkätundersökning. Resultaten pekar på att coping (stresshantering) mildrar eventuella negativa effekter på den psykiska hälsan hos poliser med erfarenhet av utvisningsarbete.

– Vi har kunnat visa att poliser med erfarenhet av att utvisa ensamkommande asylsökande flyktingbarn inte har sämre psykisk hälsa än poliser utan sådan erfarenhet. Det är inte förvånande med tanke på att polisarbete generellt sett är krävande, säger Jonas Hansson, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Utlänningslagen, EU:s återvändandedirektiv och Barnkonventionen ställer krav på att återvändandet ska ske med värdighet. Samtidigt kräver nu svenska regeringen effektivitet och fler verkställda av- och utvisningar. Jonas Hanssons avhandling visar att poliser, när de möter utsatta människor, utnyttjar sitt eget handlingsutrymme (discretion) för att hantera de till synes motsägelsefulla kraven på att genomföra av- och utvisningar med både effektivitet och värdighet.

Jonas Hansson
Foto: Lena Mustonen

Enligt Jonas Hansson kan den verkställande rollen i av- och utvisningar och medvetenheten om att hantera ett barn som hotas av utvisning ge upphov till en aktivering av känslor hos poliserna att vilja ge skydd, trygghet och säkerhet. Det egna handlingsutrymmet kan möjliggöra för poliser att agera på denna känsla av att vilja ge skydd, trygghet och säkerhet och samtidigt kunna kombinera effektivitet och värdighet i verkställandet, enligt Jonas Hansson.

– Poliserna menar att de försöker vara lyhörda och tillgodose barnens behov trots att de inte kan göra något åt beslutet om utvisningen. Behov som de försöker tillmötesgå kan vara att hämta en mobiltelefon från verkstaden eller att se till att det görs en översättning av deras svenska gymnasiebetyg, säger Jonas Hansson.

Studien visar att poliserna uppfattar att de gör det som är bäst i situationen, att de försöker lyssna på barnet och vara medvetna om barnets behov. Poliserna verkar utnyttja både emotionell och problemlösande coping (stresshantering) under en och samma komplexa utvisningsprocess.

– En kritisk fråga som resultaten väcker är om det verkligen är barnets behov som styr eller om poliserna agerar för att hantera sin egen stress, säger Jonas Hansson.  

Jonas Hansson har en bakgrund som polis. Han har en magisterexamen i pedagogik vid Umeå universitet och undervisar vid Polisutbildningen vid Umeå universitet.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:

Jonas Hansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitetTelefon: 090-786 5572 / 073-023 4415
E-post: jonas.hansson@umu.se

Om disputationen:

Fredagen den 29 september försvarar Jonas Hansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mind the Blues: svenska polisers psykiska hälsa i relation till av- och utvisningar av ensamkommande flyktingbarn. Engelsk titel: Mind the Blues – Swedish Police Officers’ Mental Health and Forced Deportation of Unaccompanied Refugee Children. Opponent: Professor Magnus Sverke, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Huvudhandledare: Professor Mehdi Ghazinour, Enheten för Polisutbildning vid Umeå universitet.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet.

Redaktör: Daniel Harju