NYHET Den svenska polisens omorganisation och planerna på en ny polisutbildning innebär stora förändringar såväl som ett stort behov av forskning. Detta diskuterades när Dan Eliasson, rikspolischef, och Petra Lundh, regeringens särskilda utredare, mötte forskare vid Umeå universitet vid ett seminarium som arrangerades av juridiska institutionen.
Under seminariet sammanfattade rikspolischef Dan Eliasson polisens största utmaningar idag. Han nämnde bland annat processen med att genomföra ombildningen, krav på att kunna hantera migrationsströmmar, en ökad grov brottslighet och krav på att bemöta terrorhot.
Petra Lundh, lagman och utredare, kopplade de nya utmaningarna till ett behov av en ny polisutbildning.
- Det är inte en fråga om om polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning, utan när, sade hon.Petra Lundh nämnde att utredningen om en ny polisutbildning väntas vara klar innan sommaren.
- En högskoleutbildning skulle också innebära polisforskning i större utsträckning, menade hon.
Ett forskningsprojekt som redan pågår vid Umeå universitet, och som presenterades under seminariet, är "Polisarbetet - mellan effektivitet och rättsstatlighet". Projektledare Lena Landström, lektor vid juridiska institutionen, berättade att projektets syfte är att analysera hur olika effektivitetskrav som ställs på polisverksamheten inverkar på det faktiska polisarbetet, och i vad mån sådana effektivitetskrav kan leda till bristande rättssäkerhet.
Markus Naarttijärvi är även han lektor vid juridiska institutionen och aktiv i projektet. Han tog under seminariet upp hur så kallade IMSI-catchers, som används för att spåra mobiltelefontrafik, nu används som en oreglerad spaningsmetod inom polisen. På så sätt kopplade han polisens tekniska lösningar för att hantera exempelvis grov brottslighet till frågan om legalitet.Niklas Eklund är lektor vid statsvetenskapliga institutionen och ingår också i projektet.
- Vi vill identifiera knäckpunkterna. Var finns de i den nya polisorganisationen som nu har sjösatts? kommenterade han.
- Att polisutbildningen ger en akademisk yrkesexamen om 180 hp.- Att betygen blir mer styrande vid antagningen än vad de är idag.- Att dagens webbaserade ansökan plockas bort, liksom ”begåvningstestet”.- Att lämplighetstestet och någon form av psykologisk bedömning blir kvar, liksom de fysiska och medicinska kraven.- Att körkortskravet kvarstår, men att 18-årskravet plockas bort.
- Att kravet på att man ska vara svensk medborgare för att bli anställd som svensk polisman kvarstår.
Redaktör: Katarina Lundqvist