"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-03-28

Högskoleprovet förnyas - för ökad flexibilitet

NYHET Fler men kortare uppgifter. Mer matte och problemlösning, när provet delas upp i en kvantitativ del och en verbal del. Så kan man sammanfatta den största förändringen av högskoleprovet sedan 1996.

En del av de drygt 50.000 deltagarna i vårens högskoleprov fick nog lite huvudbry när de intet ont anande fick ge sig i kast med de helt nya delproven meningskomplettering, analytiskt resonemang, kvantitativa jämförelser och matematisk problemlösning. Även om det denna gång bara är på försök, vid sidan om det "gamla vanliga" provet.

– Det gick väldigt bra, helt utan protester, berättar Maria Johansson, provutvecklare vid Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet, som var med när provdelatagarna i Umeå för första gången fick försöka sig på KVA, Kvantitativa mätningar.
– De jag pratade med direkt efter provet tyckte att just KVA var det svåraste av delproven. Intressant att göra, men flera hade fått ont om tid.

Nu är detta förstås bara ett stickprov. Alla som fått pröva någon av de nya delprov som utprövats under dagen har fått svara på enkät, som kommer att bedömas under våren.

Uppdrag: Förnya Högskoleprovet

Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, där större delen av Högskoleprovet görs, har sedan en tid haft Högskoleverkets uppdrag att göra något åt den ojämna fördelningen mellan provets kvantitativa och verbala delar, där den senare stått för närmare två tredjedelar av poängen.

– Huvudsyftet med den här försöksverksamheten är att göra ett prov med lika många kvantitativa och verbala frågor. Men vi har också velat dela upp provet i två delar som kan användas på olika sätt, säger Gunilla Ögren, projektledare för provet.

– Hittills har man fått en resultatpoäng för hela provet, så tanken med förändringen är att man ska kunna få poäng för respektive del. Då blir det möjligt för högskolor och enskilda utbildningar att vikta de olika delarna.

Nya verbala delprov

Sedan 1996, då de 30 uppgifterna i Allmänorientering togs bort, har Högskoleprovet innehållit hela 40 ORD-uppgifter. Just detta är något som ofta kritiserats, dels för att 40 poäng - drygt 30 procent av resultatet - avgörs på 7,5 procent av provtiden, dels för att det borde vara viktigare att förstå orden i sitt sammanhang än lösryckt.

– Det är därför vi nu ska testa Meningskomplettering (MEK), där man ska fylla i 1–3 luckor per stycke i en kort men rätt komplicerad text. Tanken är att det ska bli totalt 20 sådana uppgifter, förklarar Maria Johansson, provutvecklare för den verbala delen.

Den dåliga recension som hans sista skiva fick [...] av fansen, som anser att allt han gör visar prov på konstnärlig [...].

A  accepterades – kreativitet
B  ifrågasattes – kalamitet
C  ignorerades – genialitet
D  välkomnades – sublimitet

En andra ny verbal uppgiftstyp är AR, Analytisk resonemang. Där planeras åtta uppgifter av problemlösningskaraktär med fasta svarsförslag, precis som i det kvantitativa NOG-provet.

Hedvig, Nora, Åsa och Lina är kompisar. Två av dem är lika gamla. Vilka? (1) Nora är yngre än Lina.
(2) Åsa är äldre än både Lina och Hedvig.

Tillräcklig information för lösningen erhålls
A  i (1) men ej i (2)
B  i (2) men ej i (1)
osv

Dessutom minskas antalet uppgifter inom delproven LÄS och ELF (engelsk läsförståelse), och några av LÄS-texterna kortas.

Nya kvantitativa delprov

I den kvantitativa delen kvarstår NOG (Logiskt tänkande) och DTK (Diagram, tabeller och kartor) relativt oförändrade. Antalet NOG-uppgifter minskas från 22 till 12, medan DTK utökas från 20 till 24 uppgifter genom att man får göra tre uppgifter per figuruppsättning istället för två. Det blir alltså färre figurer att tolka.

– Sedan blir det två nya delprov med totalt 40 uppgifter, berättar Anders Lexelius, provutvecklare för den kvantitativa delen.

– Det ena har fått behålla sitt arbetsnamn XYZ och handlar om problemlösning. Tjugo frågor som var och en föregås av en kort text som mäter kunskap inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik – alltså mer av skolmatte.

Vad är x · x · x · x?

A  4x
B  x upphöjt till 4
C  4x upphöjt till 4
D  4 upphöjt till x
(Givetvis snyggare uppställt i ett verkligt prov - detta publiceringssystem klarar inte att visa sådan matematiska begrepp)

– Det andra, KVA, handlar om kvantitativa jämförelser. Totalt tjugo frågor där man ska jämföra två kvantiteter för att avgöra om det ena eller andra är större, om de är lika stora eller om det inte kan avgöras. Det blir alltså fasta svarsalternativ, precis som NOG och AR. Inte heller här blir det så mycket text, så de ska gå relativt snabbt att göra, säger Anders Lexelius.

Nya provet delas i fyra block

Totalt kommer det nya provet – om och när det införs – att bestå av 152 uppgifter, fördelade på två kvantitativa häften och två verbala häften, som vardera innehåller 38 uppgifter. De två kvantitativa häftena innehåller samma delprov, medan det ena verbala får en LÄS-del och det andra en ELF-del. Utöver detta får provdeltagarna göra ett utprövningshäfte – alltså frågor som testas för kommande prov – som endera är verbalt eller kvantitativt.

– Tanken är att provtiden ska bli densamma, men att grupperingen av proven ska ge större möjlighet för provdeltagarna att själva disponera sin tid, säger Gunilla Ögren.

Om allt går bra kan det nya provet införas tidigast hösten 2010. Resultaten från det här försöksprovet ska redovisas för Högskoleverket i maj, för en diskussion om hur man ska gå vidare till hösten.

Internationell inspiration

Gunilla Ögren påpekar att förändringarna inte är tagna ur luften. Flera idéer har sprungit ur diskussioner med ett internationellt råd, med deltagare från bl.a. USA, Israel och Holland samt oberoende svenska bedömare. De har bland annat haft synpunkter på det låga inslaget av problemlösning.

– Högskoleprovet blir nu mer likt andra länders prov. Inte så att vi kopierar dem, snarare så att vi låtit oss inspireras. Så testade vi till exempel för några år sedan ett verbalt prov med analogier, men la ned det bland annat på grund av dåliga erfarenheter från det amerikanska provet SAT. Å andra sidan använder man där helt öppna svar i vissa uppgifter, medan vi tycker att det blir mer effektivt med förvalda svar.

– Nu vet vi förstås inte hur detta faller ut, men vi hoppas på ett positivt bemötande från både provdeltagarna och Högskoleverket, inte minst för att det nya upplägget kan användas olika för olika utbildningar, avslutar Gunilla Ögren.

Läs mer om Högskoleprovet

Information om högskoleprovet på Studera.nu
http://www.studera.nu/studera/314.html

Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar
http://www8.umu.se/edmeas/hprov/

Redaktör: Michael Nordvall