NYHET Hoppkräftorna utgör den största biomassan i havet och spelar en viktig roll som växtplanktonätare och fiskföda i Östersjöns ekosystem. Att de fortplantar sig är alltså viktigt, inte bara för deras egen överlevnad. Men hur de väljer partner är ett okänt område. Det tänker en forskargrupp på Umeå marina forskningscentrum ändra på.
Just nu pågår ett månadslångt experiment i mesokosmanläggningen på Umeå marina forskningscentrum (UMF). Mesokosmer är stora vattentankar som rymmer två kubikmeter vatten, där vattenmiljön kan detaljstyras. Med hjälp av mesokosmerna undersöker en internationell forskargrupp hur hoppkräftans möjlighet att välja partner påverkas av om dess predator, pungräkan, är närvarande eller inte.
- Den sexuella urvalsprocessen har inte studerats förut, den är ett okänt område. Men den är viktig, och resultaten vi får fram kommer förhoppningsvis att kunna användas i bland annat ekosystemmodeller, säger Sara Ceballos vid Spanska institutet för oceanografi, som är en av de nio forskarna i gruppen.
Forskargruppens tes är att hoppkräftan blir mindre kräsen i sitt val av partner när pungräkan är närvarande, dels för att pungräkan stressar hoppkräftan och dels för att pungräkan föredrar att äta hoppkräftor av hankön och därmed förändrar könsfördelningen. För att undersöka om tesen stämmer har sex mesokosmtankar fyllts med havsvatten. I två av dem finns 800 hoppkräftor och 15 pungräkor, och i två finns 800 hoppkräftor men inga pungräkor.
- Koncentrationen av hoppkräftor i mesokosmerna motsvarar den naturliga koncentrationen i Bottenhavet i augusti, förklarar Jan Heuschele vid Nationella institutet för akvatiska resurser i Danmark, som också ingår i forskargruppen.
De återstående två tankarna innehåller inga hoppkräftor. De är kontrollkärl som behövs för att forskarna ska kunna utesluta effekter av till exempel ljus och pH.
Varannan dag tas vattenprover ur mesokosmerna. De vuxna hoppkräftorna i proverna räknas, mäts och könsbestäms, och könsfördelningen beräknas. Sedan jämförs könsfördelningen i tankarna med pungräkor med könsfördelningen i tankarna utan pungräkor. Forskarna jämför även sina data från mesokosmerna med data beräknade på prover tagna i havet.
- På så sätt kan vi dra slutsatser kring om - och i så fall hur - pungräkans närvaro påverkar könsfördelningen och den sexuella urvalsprocessen, säger Sara Ceballos.
Hoppkräftornas avkomma räknas också. Den används som ett mått på möjligheten att välja partner. En rik avkomma är ett tecken på att honorna har haft stor valmöjlighet.
Försöken pågår i ytterligare någon vecka. Än kan inte forskarna avslöja om några häpnadsväckande slutsatser kan dras av de data och beräkningar som försöken genererar.
- Det är för tidigt att säga något om det, förklarar Jan Heuschele.
Experimenten genomförs med stöd från Mesoaqua, ett EU-projekt där ett nätverk av mesokosmanläggningar ingår.
Läs mer om Mesoaqua
Läs mer om UMF:s mesokosmanläggning
Foto: Stamatina Isari, Andrea Gillgren
Redaktör: Andrea Gillgren