NYHET
Mekanismen bakom humörpåverkan vid hormonbehandling under klimakteriet granskas i den avhandling som Anna-Carin Wihlbäck försvarar vid Umeå universitet 12 november.
Kvinnor som får negativa biverkningar på humöret av hormonbehandlingen har ökad känslighet i hjärnan för vissa hormonella nedbrytningsprodukter. Också menscykelns hormonella svängningar ger effekter, som avhandlingen kan påvisa när det gäller serotoninsystemet.
Fynden kan innebära en länk mellan äggstockshormonerna och GABA- och serotoninsystemen. Det kan i sin tur bidra till förklaringen av den specifika sårbarhet kvinnor har för depression och ångest samt de negativa humöreffekter som ofta framträder under veckorna före menstruationen.
Östrogenbehandling under klimakteriet ger i huvudsak ökat välbefinnande. För att förhindra cellförändringar i livmoderns slemhinna måste dock östrogen alltid kombineras med gulkroppshormon (t.ex. progesteron) hos kvinnor med intakt livmoder. Detta tillägg medför cykliska negativa förändringar i humöret hos vissa kvinnor, liknande de symtom som kvinnor med premenstruellt syndrom upplever efter ägglossningen.
Äggstockshormonerna östrogen och progesteron har effekt på en rad signalsubstanssystem i hjärnan, t.ex. det dämpande GABA-systemet och det i bl.a. depressioner inblandade serotoninsystemet. Nedbrytningsprodukter av progesteron, även kallade neurosteroider, binder till GABAA-receptorn i hjärnan och stimulerar den hämmande funktionen. Förändrad neurosteroidkänslighet har föreslagits som en möjlig bidragande orsak till de negativa humörbiverkningarna. Det finns också fynd som talar för att östrogenbehandling påverkar serotoninsystemet hos kvinnor efter klimakteriet, däremot är tillägg av gulkroppshormon mindre väl studerat.
Avhandlingens resultat visar att tillägget av syntetiskt gulkroppshormon till östrogenbehandling medförde en ökning av negativa humörsymtom och fysiska symtom. Tillägg av både syntetiskt och naturligt gulkroppshormon till östrogenbehandling ökade också neurosteroidkänsligheten.
Kvinnor med cykliska svängningar av de negativa humörbiverkningarna var mer känsliga än kvinnor utan sådana variationer. Det verkar därför klart att humörförändringar under hormonbehandlingen hör samman med förändrad känslighet för neurosteroider. Varken återupptaget av serotonin eller bindningen till serotonin-2A -receptorn i blodplättar förändrades av behandlingen. De negativa humörbiverkningarna kan därför inte förklaras av förändringar i serotoninsystemet.
När reproduktiva kvinnor undersöktes var det emellertid uppenbart att serotoninmarkörerna förändrades under menscykelns gång.
Anna-Carin Wihlbäck är uppvuxen i Piteå, avlade läkarexamen i Umeå 1989 och har sedan specialiserat sig i obstetrik och gynekologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon har samtidigt varit doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik & gynekologi, tel. 090-785 68 26, e-post: anna-carin.wihlback@obgyn.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, och har titeln Ovarian hormones and effects in the brain. Studies of neurosteroid sensitivity, serotonin transporter and serotonin2A receptor binding in reproductive and postmenopausal women. Svensk titel: Äggstockshormoner och effekter i hjärnan. Studier avseende neurosteroidkänslighet, serotonin återupptag och serotonin2A receptorbindning hos reproduktiva och postmenopausala kvinnor.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Fakultetsopponent är docent Tord Naessén, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
