Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 01 dec, 2011

Hormoner från fettcellen och den pågående fetma- och diabetesepidemin

NYHET 
Förekomsten av fetma ökar i norra Sverige och blodsockret stiger mest bland unga vuxna, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Hormoner från fettväven skulle kunna vara en förklaring till varför fetma ger ökad risk att få diabetes.

Mikael Lilja.

Till följd av fetma, särskilt bukfetma, ökar risken att få typ 2-diabetes. Detta är känt sedan länge. Däremot är det okänt hur övervikt ger ökad diabetesrisk. I sitt avhandlingsarbete visar Mikael Lilja att hormoner bildade i fettväven skulle kunna vara en länk som förklarar varför risken ökat. I norra Sverige har förekomsten av fetma (= BMI över 30) ökat med 50 % mellan 1986 och 2004 i åldrarna 25-64 år. Störst var ökningen bland unga män och kvinnor. År 2004 hade nästan var femte individ ett BMI över 30. Glädjande nog har BMI inte ökat ytterligare mellan 2004 och 2009, och det genomsnittliga midjeomfånget har minskat något.

Förekomsten av diabetes har inte ökat i Norr- och Västerbotten mellan 1990 och 2009. Däremot har blodsockernivåerna stigit, återigen mest bland unga män och kvinnor. Även förekomsten av förstadier till diabetes har ökat i åldrarna 25-64 år. Hos kvinnor har förekomsten av förhöjt fasteblodsocker ökat från 4,5 % till 7,7 % mellan de undersökta åren. Förekomsten av nedsatt glukostolerans uppmätt vid en sockerbelastning ökade hos både män och kvinnor. Hos kvinnor sågs en fördubblad förekomst till 14,5 % och hos män en trefaldig ökning till 10,1 %.
– Att övervikten och blodsockret stiger mest bland unga vuxna är illavarslande, liksom ökningen av förstadier till diabetes. Hela samhället behöver aktiveras för att försöka motverka den negativa trenden, säger Mikael Lilja.

Kroppens fettceller signalerar genom att bland annat frisätta hormonerna leptin och adiponectin till blodet, vilket påverkar hela kroppen. Nivåerna i blodet av dessa hormon ändras vid fetma. Förhöjda nivåer av leptin liksom sänkta nivåer av adiponectin, vilket ses vid fetma, visar sig i avhandlingen förutsäga stigande blodsocker och ökad risk att insjukna i diabetes.

Indier har en betydligt ökad risk att insjukna i diabetes även vid måttlig övervikt. Avhandlingen har undersökt hur nivåerna av leptin skiljer sig åt mellan individer av olika etnisk bakgrund. Det visar sig då att indier har de högsta nivåerna av leptin följt av en afrikansk befolkning medan svenskar har de lägsta nivåerna.
– Det är möjligt, men långt ifrån bevisat, att en del av den ökade risken för indier att få diabetes skulle kunna bero på hormonet leptin, säger Mikael Lilja.

Vid frågor, kontakta gärna Mikael Lilja, doktorand i allmänmedicin på
mikael.lilja@jll.se
070-520 60 06

Fredag 9 december försvarar Mikael Lilja, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Trender i fetma och typ 2-diabetes; etniska aspekter och koppling till fettvävhormon” (engelsk titel: Trends in obesity and type 2 diabetes; ethnic aspects and links to adipokines). 
Disputationen inleds klockan 10.00 i sal 933, byggnad 1D (i anslutning till ”Dallashuset”/Tandläkarhögskolan), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Kurt Svärdsudd, Uppsala universitet.


Läs hela eller delar av avhandlingen på

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49398

Redaktör: Bertil Born