Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Humanioraforskare i samtal om slöjan på Norrlandsoperan

NYHET I dansföreställningen Manta utforskar dansaren Héla Fattoumi sina minnen och nutida relation till slöjan i muslimsk religion och kultur. En vecka innan föreställningen bjöd därför Norrlandsoperan in tre forskare från humanistiska fakulteten för ett samtal om slöjan som klädesplagg.

MedverkandeMohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria, Umeå universitetElisabeth Hallgren Sjöberg, doktorand i idéhistoria, Umeå universitet
Per Nilsson, filosof och universitetslektor, Konsthögskolan och Arkitekthögskolan, Umeå universitet.

Moderator
Eva Gustafsson, verksamhetsledare vid Teatercentrum Norr.

Vad är slöjan?
Mohammad Fazlhashemi berättade hur han som barn brukade somna i sin mammas eller mormors knä och hur de då brukade svepa in honom med slöjan. För honom var därför slöjan länge en filt. Och det är här det brukar börja; vad är det egentligen vi talar om? Slöja? Huvudduk? Hijab? Burka? Niqab? Chador? Och vad står alltihop för; politiskt, religiöst, kulturellt eller klassmässigt?

Enligt Mohammad Fazlhashemi uppstår problem så fort samhällen eller stater ska bestämma och definiera vad kvinnor får ha på sig eller inte. I 1930-talets Iran var det förbjudet för kvinnor att bära olika typer av slöjor. De som inte lydde den lagen hade polisen rätt att slita kläderna av. Efter revolutionen 1979 blev det i Iran tvärtom. Polisen fick då till uppgift att tvinga kvinnor att bära slöja.

Vems tolkning?
Per Nilsson ledde vidare med att påpeka att många europeiska demokratier idag har infört eller vill införa olika typer av förbud mot slöjan och andra synligt ”religiösa kläder”. Det är märkligt menar han, med tanke på hur många länder som idag påstår sig stå för liberala värderingar. En av liberalismens portalfigurer, John Stuart Mill, menade att ett samhälles frihet bland annat kan mätas i hur stor grad man tillåter excentricitet. Något som i det här sammanhanget känns tämligen bortglömt. Motiven för hur man vill klä sig kan bara finnas hos individen själv. Problem uppstår så fort någon utanför individen tillskriver motiv som individen själv inte erkänner. Den som bär kläderna har inte ansvar för vad andra tycker att hans eller hennes kläder symboliserar. Bara för att man bär kamouflagebyxor betyder det inte att man är på väg för att starta ett krig. Lika lite som muslimska kvinnor i heltäckande burka behöver gömma ett bombbälte runt midjan.

Historien laddar innehållet
Elisabeth Hallgren Sjöberg påminde om affischerna inför folkomröstningen i Schweiz om att förbjuda minareter, en kvinna i svart heltäckande chador och en minaret i form av en missil. Ytterligare ett exempel på hur slöjan i våra koloniala ögon har förändrats från att vara något exotiskt, mystiskt, lätt genomskinligt och lockande till att förlöjligas och numer vara demoniserad. Hon jämförde även hur den kristna traditionen med nunnornas dok delvis kommit att stå för en helt annan symbolik. En nunna döljer t ex inte sitt hår, hon har ersatt sitt bortrakade hår som anses stå för sinnlighet och sexualitet, med en slöja för att visa att hon är gift med Gud.

Till sist
Vems blick som har och har haft tolkningsföreträde, när det gäller slöjan, har oftast med långvariga patriarkala strukturer att göra. En slutsats som panelen samstämmigt kunde konstatera när samtalet avrundades efter en dryg timme.


Boktips:

Fotografen Elin Berge, som är knuten till Umeå universitets informationsavdelning, publicerade 2006 tillsammans med idéhistorikern Edda Manga boken Slöjor.Läs mer om boken Slöjor

Dansförställningen Manta, onsdag 22 februari, kl 19:00, Norrlandsoperan
Läs mer om Manta

Redaktör: Per Melander