Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 20 maj, 2013

Hundra år med allmän pension i Sverige

NYHET Den 21 maj 1913 beslutade riksdagen att införa en allmän pensionsförsäkring – ett beslut som är väl värt att uppmärksamma nu ett sekel senare.– Det var den första socialförsäkringen i världen som i stort sett omfattade hela befolkningen, säger Ruth Mannelqvist vid Umeå universitet.

I början av 1900-talet levde många äldre fortfarande tillsammans med sina barn, och för de som saknade den möjligheten återstod endast den kommunala fattigvården. För att äldre och invalider skulle slippa fattigvården tog riksdagen beslut om en helt ny försäkring den 21 maj 1913.

– Att införa en allmän pensionsförsäkring ses numera som ett av de första och viktigaste besluten för den fortsatta utvecklingen av dagens välfärdssamhälle, säger Ruth Mannelqvist, nybliven professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Lägre ersättning för kvinnor

Den obligatoriska försäkringen, med en pensionsålder på 67 år, bestod av två delar. Den första delen liknande en privat försäkring, som finansierades av den enskilde och byggde på en fonderingsprincip, där den enskilde individen skulle spara till sin egen pension. Den andra delen var en inkomstprövad tilläggspension, liknande ett behovsprövat bidrag, som bekostades med allmänna medel. Män fick högre ersättning än kvinnor med motiveringen att kvinnor levde längre, berättar Ruth Mannelqvist.

– Men redan på den tiden fanns kritiker som menade att pensionen var alltför låg och att den var diskriminerande gentemot kvinnor.

I mitten av 1930-talet infördes därför den så kallade folkpensionen, som innebar en principiell förändring av pensionens uppbyggnad. Den bestod av en grundpension som utgick med ett fast belopp som var lika för alla, och en tilläggspension som berodde på inbetalda avgifter.

Vid folkpensionsreformen år 1946 övergavs differentieringen av pensionen utifrån kön. Men pensionen var uppdelad i en grundpension och ett inkomstgrundat tillägg, något som ledde till att många kvinnor ändå fick en lägre pension än män.

Omdiskuterad tilläggspension

Det kom att dröja ända in på 1960-talet innan pensionen utvidgades till att omfatta även tjänstepension, genom att den allmänna tilläggspensionen – ATP – infördes. Alla medborgare fick då ett tillskott till folkpensionen som stod i proportion till den inkomst som de haft under sitt yrkesverksamma liv. ATP-reformen var dock en mycket omdiskuterad politisk fråga, och ledde till en folkomröstning i frågan år 1957.

När det nuvarande pensionssystemet infördes i slutet av 1990-talet rådde dock stor politisk enighet, berättar Ruth Mannelqvist. Då infördes den allmänna pensionen, som innehåller inkomstpension, premiepension och garantipension. Pensionsåldern är 65 år, men det är möjligt att börja ta ut pension från 61 år.

Framtidens system?

Idag diskuteras att höja pensionsåldern, delvis eftersom den högre medellivslängden på sikt gör pensionssystemet ekonomiskt ohållbart.
– Många menar dock att insatserna istället borde läggas på att skapa ett hållbart arbetsliv, så att människor klarar av att arbeta fram till 65 års ålder. Troligen får vi nog se fortsatta justeringar i det nu hundra år gamla pensionssystemet även framöver, anser Ruth Mannelqvist.

Ruth Mannelqvist forskar om ersättningsrätt, det vill säga hur reglerna för olika typer av ersättningar är utformade och tillämpas av både domstolar och myndigheter. Under senare år har fokus legat på offentlig sjukförsäkring och begreppet arbetsförmåga.

För mer information, kontakta:

Ruth Mannelqvistjuridiska institutitionen, Umeå universitetTel: 070-231 9993
E-post: ruth.mannelqvist@jus.umu.se

Redaktör: Camilla Bergvall