Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Hur Finland kom ikapp Sverige

NYHET Jonatan Svanlund, Umeå universitet, har studerat hur Finland lyckats nå upp till Sveriges inkomstnivåer under 1900-talets andra hälft. I sin avhandling visar han hur utjämningen av inkomstskillnaderna kan förstås utifrån ländernas tillväxt i förhållande till inkomstledaren USA och att länderna därmed är en del i ett bredare internationellt tillväxtmönster.

Att länder med lägre inkomstnivåer kommer ikapp länder med högre inkomstnivåer kallas konvergens. I tidigare forskning har den finsk-svenska konvergensen ofta studerats utifrån jämförelse av de nordiska ländernas inkomstnivåer och synsättet har varit att Finland kommit i kapp Sverige. Jonatan Svanlund har valt att i kontrast till detta sätta fokus på ett internationellt sammanhang där utgångspunkten är att Sverige och Finland - liksom andra väst-europeiska länder - konvergerat mot USA under denna period.

Ett av avhandlingens huvudresultat är att skillnaderna i arbetsproduktiviteten mellan Sverige och Finland var konstanta under 1950- och 1960-talet. Från 1970 ökade den finska tillväxten mer än den svenska, vilket ledde till att skillnaderna mellan länderna utjämnades. Att Finlands ekonomi vuxit snabbare än Sveriges sedan 1970-talet ska enligt Svanlund ses mot bakgrund av ländernas konvergens mot USA. Sverige konvergerade mot USA fram till början av 1970-talet och därefter försvagades den svenska tillväxten. Finland däremot fortsatte att närma sig USA de två följande årtiondena. Den högre finska tillväxten från 1970-talet fram till 1990 kan alltså förklaras av att landet konvergerade mot inkomstledaren samtidigt som Sverige redan uppnått konvergens mot USA. Därefter har ländernas tillväxt ökat i samma takt. Båda ländernas konvergens mot USA avtog då de kommit upp till 80 procent av den amerikanska arbetsproduktivitetsnivån.

Finlands och Sveriges olika tillväxttakter stämmer även väl in ett i väst-europeiskt tillväxtmönster för perioden 1950-2000. Svanlund har jämfört tillväxttakten i olika väst-europeiska länder och visar att länder med förhållandevis låga inkomster vid periodens början förväntas ha en högre tillväxt för perioden som helhet. Såväl den snabbare finska tillväxten som den långsammare svenska ligger därmed i linje med vad som förväntas i ett konvergensscenario.

- Det finns därför inget stöd för att säga att Finlands ekonomiska utveckling kan ses som ett tillväxtmirakel och Sverige som eftersläpare vilket ofta har gjorts, menar Jonatan Svanlund.

Fredagen den 5 februari försvarar Jonatan Svanlund, Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Svensk och finsk upphinnartillväxt. Faktorpris och produktvitetsutjämning mellan Finland och Sverige 1950-2000”.
Disputationen äger rum kl.10.15 i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Christer Lundh, Institutionen för ekonomisk historia vid handelshögskolan, Göteborgs universitet.

För mer information kontakta: Jonatan Svanlund Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet Telefon: 090-786 7921
E-post: jonatan.svanlund@ekhist.umu.se

Läs hela avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov