Hur görs berättelser om bisexualitet betydelsefulla i olika situationer?
NYHET
Föreställningar om manlig bisexualitet, öppenhet och lagomhet analyseras och diskuteras i ny avhandling från Umeå universitet.
Forskaren Hanna Bertilsdotter Rosqvist utgår både från unga bisexuella mäns egna berättelser om bisexualitet och artiklar i svenska dagstidningar där föreställningar om bisexualitet återfinns. Genom berättelserna i dessa olika material synliggör författaren hur föreställningar om skillnader mellan manlig hetero- och homosexualitet och mellan hetero- och homosexuella män skapas, används och upprätthålls.
I avhandlingen diskuteras olika föreställningar om bisexualitet, med fokus på föreställningar om manlig bisexualitet och öppenhet, utifrån intervjuer med tjugo unga bisexuella män och artiklar i svenska dagstidningar där föreställningar om bisexualitet återfinns. Hanna Bertilsdotter Rosqvist betonar betydelsen av en debattarena, det vill säga i vilket sammanhang en föreställning återfinns, och debattör, det vill säga vem som talar.
Beroende på debattsammanhang och debattör används olika föreställningar om bisexualitet. Olika föreställningar om bisexualitet gör det olika möjligt att förstå och tala om sig själv som bisexuell. Både i media och i Hanna Bertilsdotter Rosqvists intervjumaterial används olika föreställningar i syfte att skapa skillnad mellan olika människor. I intervjumaterialet skapas skillnad både mellan olika bisexuella och mellan bisexuella och icke-bisexuella.
Användning av olika föreställningar normaliserar vissa erfarenheter av bisexualitet och för främlingar andra. I mediamaterialet skapas skillnad mellan heterosexuella och bisexuella genom att betona föreställningar om bisexuella som gränslösa och ickemonogama. Genom användning av dessa föreställningar, där bisexuella framställs som något främmande, framställs heterosexuella som gränssättande och monogama.
I såväl media som intervjumaterialet återfinns ett ideal om lagomhet. Genom att använda sig av detta lagomhetsideal skapas skillnad mellan handlingar som förstås som lagoma eller måttfulla, och handlingar som förstås som extrema, som för lite eller för mycket. Handlingar som framställs som extrema beskrivs återkommande som ickeautentiska. Detta leder till att vissa handlingar och i slutändan vissa människor framställs som osanna, utan legitimitet att tala utifrån sina erfarenheter. Avhandlingen både synliggör och problematiserar hur vissa snarare än andra handlingar och människor framställs som legitima, med rätt att tala, i relation till andra handlingar och människor som framställs som illegitima.
Hanna Bertilsdotter Rosqvist, sociologiska institutionen/Genusforskarskolan, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln Lagom lika, lagom olika. En diskussion om makt, retorik och bi-teoretiska/sexuella subjektiviteter fredagen 9 mars. Disputationen äger rum kl 13.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är fil dr Kerstin Sandell, Tema Genus, Linköpings universitet.
Boken kan köpas direkt från förlaget (H:ström), 090-14 54 05, www.hstrom.nu
