Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 25 aug, 2016

Hur modellval och mätningar påverkar slutsatser i studier av offentlig upphandling

NYHET Offentlig upphandling syftar till att minska privata företags vinster till förmån för allmänheten. David Sundström vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har skrivit en avhandling om metoder att empiriskt studera sådana upphandlingar. Hur forskaren ser på verkligheten och hur information mäts är två saker som kan påverka slutsatserna i sådana studier.

Offentliga upphandlingar sker i form av auktioner där privata företag bjuder under varandra för att leverera en vara eller utföra tjänster åt den offentliga sektorn till på förhand bestämda kvalitetskrav. Tanken är att man genom konkurrensen via auktionsmekanismen sänker priset på varan eller tjänsten, vilket då gör det billigare för allmänheten att konsumera. Inom den Europeiska unionen omsätter offentliga upphandlingar ungefär 16 procent av bruttonationalprodukten. Sådana belopp gör det extra viktigt att studera hur offentliga upphandlingar fungerar i praktiken.

I sin avhandling studerar och föreslår David olika metodologiska ansatser och tillvägagångssätt för att studera hur dessa upphandlingar fungerar. Då de genomförs som auktioner kan det behövas mer raffinerade tillvägagångssätt än de som oftast används i empiriska samhällsvetenskapliga studier.

Mätfel

I en del av avhandlingen studeras hur själva mätningen av konkurrensgraden i upphandlingarna påverkar transaktionspriset. Detta är en viktig fråga för att överhuvudtaget kunna avgöra hur eller ens om konkurrensen påverkar priset. Det gäller att företagen och forskaren har samma uppfattning om storleken av konkurrensgraden i modellerna, annars riskerar slutsatserna att bli snedvridna. David studerar denna snedvridning och föreslår ett sätt att rätta till den.

Politiska mål i offentlig upphandling

Över tid har det blivit allt vanligare att använda offentlig upphandling för att uppnå andra politiska mål än att sänka transaktionspriserna. Ett exempel är att använda dessa upphandlingar som ett miljöpolitiskt styrmedel. David studerar och jämför olika tillvägagångssätt för att utvärdera hur sådana politiska mål påverkar priserna och företagens kostnader i upphandlingarna.

Teori och verklighet

En fråga alla empiriskt inriktade forskare måste ta ställning till är hur teorinära man ska specificera sina empiriska modeller. De vanligaste teorierna inom området bygger på ganska starka antaganden. Är man teorin trogen riskerar man falska slutsatser om dess antaganden inte rimmar väl med verkligheten. David föreslår därför ett alternativt sätt att empiriskt förhålla sig till auktioner baserat på lösare antaganden.

– Att modellval och mätningar inverkar på studiers slutsatser är i sig inget nytt, men jag studerar hur denna inverkan ser ut. I grund och botten är det en filosofisk fråga hur man specificerar sin empiriska modell; hur man ser på verkligheten, om det nu finns någon sådan, säger David Sundström.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information, kontakta gärna:

David Sundström, Handelshögskolan
E-post: david.sundstrom@umu.se
Telefon: 070-670 25 97

Om disputationen

Fredagen den 2 september klockan 13.15 försvarar David Sandström sin avhandling med titeln Specifikation av och inferens i några modeller för offentliga upphandlingar (engelsk titel: On Specification and Inference in the Econometrics of Public Procurement). Fakultetsopponent är professor Michael Visser, Centre de Recherche en Économie et Statistique (CREST), Paris.

Redaktör: Eva Stoianov