Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Publicerad: 05 maj, 2015

Hur påverkar livsstilsmönster och socialt liv risken för demens?

NYHET Äldre människor bör fortsätta att vara aktiv i hög ålder för att om möjligt kunna undvika demenssjukdom. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

– Resultaten kan tyda på att man aldrig får sluta vara aktiv när man blir äldre för att förhindra utveckling av demens. Men, studieresultaten kan också indikera att äldre kan bli mindre aktiva i ett förstadium till demens, innan de drabbas av nedsättningar i minnesfunktionen, säger Daniel Sörman, doktorand vid institutionen för psykologi.

Det är en relativt vedertagen uppfattning att ett socialt och mentalt aktivt liv minskar risken för demenssjukdomar. Daniel Sörman har inom ramen för Betulaprojektet och Västerbottens hälsoundersökning undersökt om äldre människors engagemang i kognitivt utmanande aktiviteter över livsspannet kan bygga upp en buffert, eller så kallad reservkapacitet, som kan komma att skydda mot demenssjukdomar senare i livet. Avhandlingens två första studier fokuserade på personer som var 65 år och äldre. Några av dem hade en uppföljningsperiod upp till 16 år efter det att mönster för sociala relationer och fritidsaktivitet hade undersökts.

Resultaten från den första studien visade att för människor som var engagerade i fritidsaktiviteter, men också i sociala aktiviteter specifikt, minskade risken för demens. Till sociala aktiviteter räknades exempelvis sådant som deltagande i kurser och workshops, föreningsarbete, och tid som spenderats med familj, släkt och vänner. I den andra studien framkom det att större socialt nätverk var associerat till minskad risk för demens och Alzheimers sjukdom. Att besöka eller att få besök av vänner och bekanta en gång i veckan eller mer var en faktor som enskilt var associerat med minskad risk för demens.

– Det är mycket viktigt att poängtera att när vi senare valde att dela upp analyserna i olika tidsintervaller, så tycks de positiva effekterna vara starkast för de personer som insjuknat i demens strax efter det att vi undersökt fritidsaktivitet och sociala relationer. Detta kan tolkas på två sätt; dels att ett mentalt och socialt aktivt liv snarare har gynnsamma korttidseffekter än långtidseffekter, men det kan också betyda att personer i ett förstadium till demens blir mindre aktiva, berättar Daniel Sörman.

I den tredje studien undersöktes sambandet mellan storleken på socialt nätverk och ett antal kognitiva förmågor hos en medelålders population, 40-60 år. Resultaten visade att ett stort socialt nätverk var positivt relaterat till förändring både i kunskapsminne och i minne kopplat till händelser upp till tio år efter det att storleken på nätverk undersökts. Bland medelålders fanns alltså ett visst stöd för gynnsamma långtidseffekter.

– Att storlek på socialt nätverk kan ha långsiktiga effekter på vissa kognitiva förmågor över tid är intressant. Om storlek på socialt nätverket kan modifiera negativa åldersrelaterade minnesförändringar redan hos medelålders, kan det potentiellt också vara starten av vad som blir gynnsamt i hög ålder. Även om storleken på nätverket förklarade en relativt liten del av minnesförändring över tid, så ska resultaten sättas i ljuset av att minnesförmågorna ofta är väldigt robusta under denna tid i livet, säger Daniel Sörman.

Betulaprojektet är longitudinell studie som startades i Umeå 1988, och fram till idag har cirka 4 500 Umeåbor både minnes- och hälsotestats inom ramen för studien, vilken är unikt. Västerbottens hälsoundersökning är också det en omfattande studie, där samtliga invånare i Västerbotten som är 40, 50 eller 60 år inbjuds till hälsoundersökning.

Länk till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Daniel Eriksson Sörman, institutionen för psykologi, Umeå universitetTelefon: 090-786 63 13
E-post: daniel.eriksson.sorman@umu.se

Om disputationen

Fredag den 8 maj försvarar Daniel Eriksson Sörman, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling "The influence of social relationships and leisure activity on adult cognitive functioning and risk of dementia: logitudinal population-based studies". Svensk titel: Sociala relationers och fritidsaktiviteters påverkan på kognitiv funktion i vuxenliv och risk för demens. Disputationen äger rum i Hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset, kl. 10.15.

Redaktör: Eva Stoianov