Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 26 nov, 2009

Hur påverkar miljöförändringar sjöar?

NYHET En helhetssyn på dynamiken i sjöar ger nya möjligheter att utarbeta praktiskt användbara modeller för hur miljöförändringar påverkar sjöar och hur mycket störning olika sjöar tål.

Forskare vid Umeå och Uppsala universitet arbetar inom den starka forskningsmiljön Lake Ecosystem Response to Environmental Change, LEREC, som finansieras av forskningsrådet Formas.
– Målet är att öka förståelsen för faktorer som reglerar dynamiken i sjöekosystem, genom en kombination av biogeokemiska studier av flöden av fosfor, kväve och organiskt kol och studier av populations- och samhällsdynamiska processer, säger Lennart Persson, forskningsledare och professor i akvatisk ekologi.

Känsliga för miljöförändringar

Ett trettiotal forskare, doktorander, tekniker och fältarbetare är involverade i projektet och fältstudier görs i sjöar i Västerbotten och Abiskoområdet. – Här finns etablerade och lättillgängliga försöksområden. Nordliga sjösystem är bra att studera eftersom de är präglade av sina naturliga förutsättningar och i mindre grad påverkade av människan. De är också mer känsliga för miljöförändringar, säger Ann-Kristin Bergström, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Hon forskar om hur kvävenedfall som tillförs via direktdeposition eller tillrinning från omgivande mark påverkar balansen mellan kväve och fosfor i näringsfattiga sjöar. Andra miljöstörningar vars effekter bedöms inom projektet är klimatförändringar, markanvändning och nyttjande av sjöar för fiske.

Ljusklimatet begränsar

LEREC-projektet har hittills mynnat ut i ett sextiotal artiklar med nya rön som innebär en delvis ändrad uppfattning om hur sjöars biologiska produktion och deras struktur av organismer regleras. – En vedertagen sanning inom sjöforskning är att fosfor är det som begränsar produktionen av växtplankton, djurplankton och fisk i sjöar. Vi visar att för de flesta sjöar på jorden är det i stället ljusklimatet som begränsar, säger Lennart Persson.
Forskargruppen har visat att i näringsfattiga sjöar i nordliga system tar den försämrade ljustillgången överhand och blir en begränsande faktor. Resultaten, som går mot tidigare teorier, är publicerade i tidskriften Nature.

Katastrofala kollapser

Andra viktiga resultat berör effekten av storleksvariationer inom fiskpopulationer. Vid samma yttre förhållande kan beståndens storleksstrukturer vara väldigt olika, vad man inom ekologin kallar alternativa stabila jämvikter. Detta har stor betydelse för att förstå varför överexploatering plötsligt kan leda till katastrofala kollapser för ett bestånd med effekter på hela ekosystemet. – I ett långtidsförsök i en sjö i Nordnorge visade vi att det faktiskt går att gynna rovdjur genom att fiska på bytesfisken. Genom att fiska ut röding i sjön lyckades vi öka antalet små individer av röding som rovfisken föredrar. Öringbeståndet som i stort sett kollapsat ökade då i sin tur kraftigt i antal, säger Lennart Persson.
Resultaten har fått praktisk tillämpning i ett projekt som drivs av Fiskeriverket där man genom att reducera skarpsillbeståndet försöker återskapa ett livskraftigt bestånd av torsk i Östersjön.

Lockar duktiga forskare

LEREC-projektet har betytt mycket för institutionen också, menar Ann-Kristin Bergström. Här finns i dag en unik tillgång på experimentell utrustning för studier i sötvattensystem och man har kunnat anställa fler tekniker och fältpersonal.
– Vi är både nationellt och internationellt ledande inom vårt forskningsområde. Vårt nätverk har vuxit och den breda kompetensen inom det akvatiska området lockar hit duktiga forskare. Vi vill behålla och utveckla denna styrka när projektet tar slut, säger Lennart Persson.

Foto: Cristian Gudasz

Läs presseddelanden om LEREC-projektet:

[2009-11-06] Ökat kvävenedfall påverkar näringstillgången för växtplankton i sjöar[2009-07-22] Ljuset avgör tillgången på fisk i sjöar[2008-08-26] Utrotas en rovdjursart är andra rovdjur i fara

Redaktör: Karin Wikman