Hur rättvist är högskoleprovet?

 

BildMattias Pettersson

I sin avhandling har Marcus Strömbäck Hjärne undersökt olika aspekter av huruvida högskoleprovet är ett rättvist urvalsinstrument.

- I avhandlingen argumenterar jag för att högskoleprovet som urvalsinstrument till högskolan är beroende av att urvalsprocessen är rättvis när man jämför olika grupper. Mer specifikt har jag studerat den anpassning med förlängd skrivtid som erbjuds dyslektiker och även om högskoleprovet eventuellt missgynnar studenter med invandrarbakgrund. Anledningen till att jag tittade närmare på dyslektikernas anpassningar är att den gruppen vuxit mycket snabbt och att det förts diskussioner om att erbjuda förlängd skrivtid till fler grupper av studenter med olika funktionsnedsättningar, trots att den nuvarande anpassningen är relativt outforskad. Antagningen för studenter med invandrarbakgrund är också ett relativt okänt område. Vi vet sedan tidigare att denna grupp generellt presterar sämre än infödda svenskar med svenska föräldrar, både i gymnasiet och i högre utbildning, samt på högskoleprovet. Högskoleprovet har en relativt stor verbal del där skicklighet i svenska har en avgörande roll, samtidigt som både gymnasieskolan och högre utbildning kanske kan kompensera för vissa språkliga brister. Jag ville därför undersöka om en potentiellt irrelevant språklig komponent i högskoleprovet skulle kunna vara orättvis gentemot studenter med invandrarbakgrund och andra med språksvårigheter, säger Marcus Strömbäck Hjärne.

Marcus Strömbäck Hjärne, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

BildPrivat

I sina analyser kan Marcus Strömbäck Hjärne också se att det finns delar i högskoleprovet som kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper.

- Mina resultat visar bland annat att dyslektiker generellt är betjänta av att få extra tid vid genomförandet, men jag kan inte utesluta att den extra tiden som dyslektiker erbjuds leder till att de upplever en mindre tidspress jämfört med alla andra som skriver provet utan extra tid. Jag kan också visa att högskoleprovet är tidspressat. Detta trots att snabbhet inte är en egenskap som man avser mäta. Resultatet kan vara problematiskt ur ett rättviseperspektiv eftersom målet med den extra tiden är att dyslektiker ska få skriva provet under samma förutsättningar som övriga deltagare.

- I en av studierna upptäckte jag också, till min förvåning, att studenter med utrikesfödda föräldrar generellt presterar sämre än förväntat i högre utbildning. I den studien används andel avklarade högskolepoäng under det första året som mått på studieframgång och förväntat resultat bygger på regressionsmodeller med betyg och högskoleprovsresultat som prediktorer. Eftersom ålder, kön, föräldrars utbildningsnivå och vilken typ av universitetsutbildning som studenten studerar vid har betydelse för högskolestudier så har dessa faktorer kontrollerats för. Resultaten att studenter med invandrarbakgrund, allt annat lika, generellt presterar sämre i högre utbildning i jämförelse med studenter vars föräldrar är födda i Sverige indikerar att det kan vara någonting i högre utbildning som missgynnar universitets- och högskolestudenter med invandrarbakgrund, fortsätter Marcus Strömbäck Hjärne.

Sammanfattningsvis visar Marcus Strömbäck Hjärnes avhandling att det finns systematiska gruppskillnader i urvalet till högre utbildning, vilket betyder att vissa grupper är underrepresenterade i högre utbildning. Men utifrån de analyser som avhandlingen fokuserat på så kan skillnaderna i utfall inte förklaras med att högskoleprovet i sig på ett orättvist sätt gynnar eller missgynnar särskilda grupper. Han kan också se att det finns delar av högskoleprovet som behöver beforskas ytterligare för att det ska bli så rättvist som möjligt.

- Till exempel skulle vi behöva veta mer om möjligheten att erbjuda annan typ av anpassning eller minska tidspressen för alla. Vi behöver också fortsatt studera invandrargrupper på mer detaljerad nivå för att komma tillrätta med orsakerna till urvalets överskattning av denna grupp. I förlängningen kan avhandlingens resultat, om de tillämpas korrekt, bidra till ett mer rättvist urval till högskolan, avslutar Marcus Strömbäck Hjärne.

Ladda hem avhandlingen: A fair score? Group independent validity arguments for college admission tests