Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Hypersexuell störning kopplas till överaktivt stressystem

NYHET Män med hypersexuell störning – eller överdriven sexualdrift – uppvisar förhöjda nivåer av stresshormoner i stressregleringstest med kortisonpreparatet dexametason. Resultaten publiceras i tidskriften Psychoneuroendocrinology. Nu hoppas forskarna att fyndet på sikt ska bidra till bättre behandlingar för den aktuella patientgruppen.

Hypersexuell störning – så kallat sexmissbruk – innebär vanligtvis tvångsmässiga tankar om sex, ett inre tvång att utföra sexuella aktiviteter, förlorad kontroll eller sexvanor som medför stora problem eller risker. Diagnosen är dock omdebatterad, bland annat eftersom samsjukligheten med annan psykisk ohälsa är stor.

Psykiatern och forskaren Jussi Jokinen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet har nu tillsammans med sin forskargrupp använt ett så kallat dexametasontest för att mäta hur stressystemet hos patienter med hypersexuell störning fungerar. Dexametason är ett kortisonpreparat som kan fungera som ett slags kemiskt stresstest.

I studien ingick 67 män med hypersexuell störning och 39 friska matchade kontroller. Deltagarna blev noggrant diagnostiserade gällande hypersexuell störning, eventuell samsjuklighet med depression och barndomstrauma. På kvällen innan mätningen fick deltagarna ta en låg dos dexametason i syfte att hämma kroppens stressrespons. Efter en natts sömn mättes stresshormonerna kortisol och ACTH. Det visade sig då att patienter med hypersexuell störning hade högre nivåer av dessa stresshormoner än de friska kontrollpersonerna. Skillnaden mellan grupperna kvarstod även när samsjuklighet med depression och barndomstrauma togs i beaktande.

– Avvikande stressreglering har tidigare hittats hos deprimerade och suicidnära patienter samt även vid missbruk. Under senare år har man fokuserat mycket på frågan om barndomstrauma kan leda till dysreglering av kroppens stressystem via så kallade epigenetiska mekanismer, alltså hur den omgivande psykosociala miljön kan påverka de gener som styr dessa stressystem, säger Jussi Jokinen. 

Enligt forskarna talar resultaten för att samma neurobiologiska system som är involverade i annan typ av missbruk kan gälla för personer med hypersexuell störning. Nästa steg blir att se om behandling som patienter fått i form av psykoterapi bidragit till normalisering av kroppens stressrespons. Forskarna planerar även att gå vidare med epigenetiska analyser.

– Det här är den första studien gällande neurobiologiska avvikelser i den aktuella patientgruppen. Det är viktigt att studera stressystem hos patienter med olika psykiatriska diagnoser för att försöka förstå om dessa biologiska förändringar är diagnosspecifika eller relaterade till olika beteenden samt att ta i beaktande betydelsen av barndomstrauma för utveckling av framtida psykisk ohälsa, säger Jussi Jokinen.

Studiens förstaförfattare är Andreas Chatzittofis, psykiater och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Publikation:
HPA axis dysregulation in men with hypersexual disorder
.Chatzittofis A, Arver S, Öberg K, Hallberg J, Nordström P, Jokinen J
Psychoneuroendocrinology 2015 Oct;63():247-253

För mer information, kontakta:Jussi JokinenInstitutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
jussi.jokinen@umu.se

Text: Karolinska institutet

Redaktör: Camilla Bergvall