Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 apr, 2013

I gränslandet mellan skönlitteratur, vetenskap och etik

NYHET I en ny avhandling, "Glaspärlespelaren: Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner", rör sig Britt Johanne Farstads forskning i gränslandet mellan skönlitteratur, vetenskap och etik, när hon undersöker framtidsvisioner av astronomen och författaren Peter Nilson (1937-1998) i relation till vetenskapsetiska och genusteoretiska frågeställningar.

Britt Johanne Farstad

– Peter Nilson var en etablerad forskare då han debuterade som skönlitterär författare och hans brobyggande verksamhet innefattade både populärvetenskapliga och skönlitterära verk. Science fiction-romanerna Arken, Rymdväktaren och Nyaga är centrala i min undersökning och analyseras i relation till science fiction-genrens berättartradition, berättar Britt Johanne Farstad.Den kompetenta forskaren som författare är en träffande beskrivning av Peter Nilson, såväl som flera av hans protagonister. Avhandlingens titel härrör från Herman Hesses roman Glaspärlespelet, där Hesse skapat en framtidsvärld som Nilson ofta återkommer till i sitt författarskap.
Glaspärlespelets grundläggande idé är att forskare inom samtliga vetenskaper i en framtid har lyckats skapa ett gemensamt uttryckssätt. En brobyggande verksamhet som Nilson facinerades av och försökte återskapa i sina egna berättelser. Farstad undersöker mot den bakgrunden Nilsons science fiction-romaner som just sådana brobyggarprojekt mellan naturvetenskap och humaniora.

– I Peter Nilsons science fiction-romaner är den naturvetenskaplige författaren någon som skapar världen genom sina berättelser. Jag diskuterar och problematiserar de vetenskapsetiska frågeställningar som då aktiveras i romanerna; Peter Nilsons utgångspunkter i hans tematiska och berättartekniska vägval.

– Peter Nilson använde till stor del mytiska och arketypiska motiv som berättartekniska element vilket resulterar i att framtidsvärldarna som skapas i texterna till stor del bygger på uråldriga historiska fundament, säger Britt Johanne Farstad.En av Science fiction-genrens specialiteter är att problematisera aktuell forskning och dess effekter på individer och samhälle, ofta genom att sätta in hypotetiska uppfinningar i fiktiva framtidsscenarier. I litteraturen Farstad granskat bedriver forskarna ett kunskapssökande som driver mänskligheten bortom all räddning. Forskarens ansvar för en framtida mänsklighet är därför en fråga som diskuteras. Rättvisefrågor på global nivå diskuteras utifrån Nilsons framställning av ett ”efter-katastrofen-scenario” när det gäller fördelning av resurser och vad vetenskapen har för ansvar inför genomgripande konsekvenser av den forskning som bedrivs.Vidare undersöks gestaltningar av manliga och kvinnliga karaktärer då kvinnor har en nästan obetydlig roll i Peter Nilsons framtidsvisioner. De få gånger de syns är det genom männens ögon – samtidigt som manliga karaktärer upphöjs till gudomliga medvetandenivåer. Intelligenta maskiner spelar ofta avgörande roller i science fiction-genren och så även i Nilsons framtidsromaner. När människa och maskin smälter samman till ett nytt medvetande uppstår något som liknar ”gud” i hans romaner.
Britt Johanne Farstad är litteraturvetare och undervisar i litteraturvetenskap, makt och kön, etik och didaktik vid Umeå universitet och Högskolan i Gävle.

Disputationen äger rum fredag den 26 april, kl 13.00, i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Mikael Godhe, universitetslektor, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet.

Kontaktuppgifter: Britt Johanne Farstad, britt.farstad@littvet.umu.se, britt@farstad.se, tel. 0730-325213

Länk till avhandlingen Glaspärlespelaren: Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner

Redaktör: Per Melander