Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 31 maj, 2010

Immunförsvarsceller aktiva vid KOL

NYHET Att sluta röka är första och bästa sättet att undvika kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, men immunförsvaret har en central roll vid sjukdomen, skriver Ester Roos Engstrand i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.

Upp till fem år efter rökstopp fortsätter immunförsvaret att vara aktiverat och en viss typ av vita blodkroppar, T-lymfocyter, har särskild betydelse. Avhandlingen visar att mönstret av T-lymfocyter är förändrat hos rökare och personer med KOL. Oavsett rökvanor är T-lymfocyterna aktiverade i luftvägarna hos KOL-patienter, vilket tyder på att dessa immunceller kan vara viktiga för utvecklingen av sjukdomen.

Rökning aktiverar immunförsvaret. En del av rökarna utvecklar KOL och andra inte. Mekanismerna i den bakomliggande inflammationen är till stor del okända. Kroppens försvarsmekanismer deltar i skyddet mot tobaksrökens skadliga effekter. Framför allt är T-lymfocyterna centrala i inflammationsbilden. Det är en familj av vita blodkroppar med olika funktioner i immunförsvaret. Avhandlingen undersöker mer noggrant deras roll i inflammationen vid KOL.

Fördelningen av T-lymfocyter skiljer sig hos personer med KOL jämfört med hos både rökare med normal lungfunktion och personer som aldrig rökt. Den variant av T-lymfocyter som har till uppgift att försvara kroppen genom att döda infekterade eller skadade celler ökar i antal vid KOL. Dessa mycket aktiva cellers roll vid KOL är fortfarande oklar, men de kan möjligen bidra till utvecklingen av de stora hålrum (emfysem) som bildas i lungorna. En central roll i immunförsvaret har den T-lymfocyt som bland annat deltar i produktionen av antikroppar. Dessa celler är färre i lungorna hos aktiva rökare, både med och utan KOL, men trots det är de fortfarande aktiverade i minst fem år efter rökstopp.

KOL är en inflammatorisk sjukdom, som i de allra flesta fall orsakas av långvarig rökning. De drabbade har svårt att andas och syresätta blodet till följd av det emfysem som bildas i lungorna. Man beräknar att åtta procent av befolkningen är drabbade. Antalet dödsfall ökar och 2007 dog 2 300 personer av sjukdomen i Sverige. Kvinnor får KOL i allt högre grad, vilket kan bero på att kvinnor idag röker mer än män. Världshälsoorganisationen WHO befarar att KOL kommer att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2030.

Förloppet vid KOL indelas i fyra stadier. I studierna ingår personer med lindrig till medelsvår KOL. De har varit stabila i sin sjukdom, vilket innebär att de inte haft någon försämringsperiod eller infektion under tre månader före studien. Kontrollgrupper har varit rökare med normal lungfunktion och personer som aldrig rökt.

Ester Roos Engstrand är uppvuxen i östra Jämtland. Hon har studerat i Uppsala och Umeå. Nu arbetar hon som förste forskningsingenjör och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, och kan där nås på tel. 090- 785 68 92 mobil 070-2173 273
e-post ester.roos-engstrand@lung.umu.se

Fredagen den 4 juni 2010 försvarar Ester Roos Engstrand, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln T cells in Chronic Obstructive Pulmonary Disease (T-celler vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är prof./överläkare Claes-Göran Löfdahl, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33677