Inga dramatiska förändringar när timplanen tas bort i grundskolan
NYHET
Resultaten i Mikaela Nyroos avhandling visar att inga större förändringar har skett i de skolor som deltagit i försöket med borttagen timplan. Nyroos ställer sig tveksam till effekterna av ett borttagande.
Under tre års tid har Nyroos studerat tre grundskolor i olika kommuner, Skolorna deltog i den nationella försöksverksamheten med borttagen timplan. Rektorer, lärare och elever har observerats och intervjuats. Försöket innebär att skolorna får bortse från den nationella timplanen och själva fritt fördela undervisningstiden mellan olika ämnen, dock skall eleverna garanteras ett minimum på 6 665 undervisningstimmar sett över grundskolans nio år. Försöket skulle ha pågått 2000-2005, men förlängdes mars 2005 för att möjliggöra fortsatt beredning i regering och riksdag.
Nyroos kunde inte se några markanta förändringar i de skolor som följdes. Ingen omfördelning av undervisningstid mellan olika ämnen skedde, men däremot gjordes en förändring i användningen av undervisningstid i vissa hänseenden. Vanligast var det att skolorna till viss mån valde att arbeta över ämnesgränserna i olika teman, och att på vissa lektioner ge eleverna frihet att bestämma över vad de skulle göra och hur länge.
Vad gäller deltagandet i timplaneförsöket fanns inget som pekade på att det i sig skulle ha spelat en avgörande roll för att få igång en förändring. De förändringar som gjorts i skolorna är möjliga med gällande timplan och skolorna deltog dessutom i andra parallella projekt som mer kan ha påverkat till utvecklingen.
Överlag uppskattade både lärare och elever det ökade inflytande de fått över sitt arbete. Några lärare och elever var dock tveksamma till att alla elever klarar ett ökat eget ansvar. Lärarna menade heller inte att de alternativa undervisningssätten bättre och mer effektivt löser de problem som finns t ex med att tillgodose behoven hos alla elevgrupper. Några lärare pekade också på andra risker, som ökad arbetsbelastning och sänkt kvalitet på ämnesstudierna.
Lärare i praktiskt-estetiska ämnen upplevde också att det var svårare att ingå i ämnesövergripande studier och temaarbete. Elever i sin tur uttryckte ingen önskan att ha mer egen tid att disponera. De har tilltro till lärare och efterfrågar lärarnas vägledning. Det tycker också att eget ansvar är svårt och ibland jobbigt.
Faktorer som verkade bidra till det förändringsarbete som pågick i skolorna var välfungerade och etablerade lärarlag med lärare från olika ämnen. Ett kommunalt engagemang och möjlighet till att ingå i olika nätverk var också gynnsamt. Brist på ekonomiska resurser, lokaler och elevsammansättning verkade försvårande. Tidigare forskning visar på ett samband mellan insatt undervisningstid och resultat, vilket understryker vikten av att ha en kontroll av tidsinsatserna.
Redan idag är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning om hur många undervisningstimmar en elev faktiskt får under sina nio år i grundskolan. Skillnaderna i insatt undervisningstid i olika ämnen kan variera starkt mellan olika skolor. Därför är frågan om hur eleverna i fortsättningen kan garanteras att de får tillräckligt med undervisningstid och sammantaget minst de 6 665 undervisningstimmar som de enligt skollagen är berättigade till viktig. Frågan är också om eleverna kunskapsmässigt vinner eller förlorar på alternativa arbetsformer och innehåll, exempelvis s k eget arbete.
Mikaela Nyroos har genomfört sin doktorsavhandling vid fakulteten för Lärarutbildning, Umeå universitet.
Fredagen den 7 april försvarar Mikaela Nyroos, institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tid till förfogande. Förändrad användning och fördelning av undervisningstid i grundskolans senare år? Disputationen äger rum kl: 10.00 i Sal 213h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Mikaela Nyroos har vuxit upp och gått i grundskola i Bålsta och gymnasieskola i Enköping. Hon har varit yrkesverksam som lärare i Uppsala och Boliden. Är numera bosatt i Sjöbotten, Skellefteå.
