Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 12 nov, 2013

Inspirerande och lärorik höstresa från kust till kust

NYHET Från kust till kust gick EMG:s miljöresa med stopp vid allt från naturreservat och nationalparker och fritt framrusande älvar till pappersbruk och gruvor. Syftet var att ge nybörjarstudenterna på naturguide-, biologi- och geovetenskap- och miljö- och hälsoskyddsprogrammen en intensiv och inspirerande start på sina studier, samtidigt som lärarna på de tre utbildningarna svetsades samman och kompetensutvecklade varandra över ämnesgränserna.

Text: Anna-Lena Lindskog

– Det bästa med hela resan var att studenterna var så engagerade och aktiva, säger professor Kristin Palmqvist, ansvarig för miljöresan. Dessutom hade vi tur med vädret. Det här gör vi om nästa år – ännu bättre!
Miljöresan gjordes under en vecka i september, kort efter terminsstarten. 89 studenter och 6 lärare åkte tillsammans och fick uppleva skiftande landskap och naturtyper i Västerbotten, Norrbotten och Nordnorge under 6 dagar. Ytterligare 7 lärare var med under delar av resan, bland annat Åsa Nson Lindgren från kemiinstitutionen som också tillförde idéer från sin sabbatstermin i USA. 

Stubbar väckte eftertanke
Första anhalten var Bjuröklubbs naturreservat i det västerbottniska havsbandet, sista Aitikgruvan i Gällivare. Däremellan fick deltagarna bekanta sig med såväl myrmarker som fjällbjörkskog och kalhyggen. De besökte också bland annat Climate Impacts Research Centre, CIRC, i Abisko, en biogasanläggning utanför Luleå och samemuseet Ajtté i Jokkmokk.

Bilden: Med ett snöre som avgränsare vände studenterna blicken mot marken. Vilka växter och andra livsformer hittade de i de olika rutorna?

Stående på stubbar på ett hygge fick studenterna en tydlig bild av hur skogen såg ut när träden fanns där – och kunde jämföra det med det tidigare besöket på ett pappersbruk och uppleva hur mycket skogsråvara som går åt för att göra exempelvis kartonger till parfymflaskor.
– Träden som fällts på hygget skulle bara ha räckt till en halv dags produktion, säger Kristin Palmqvist. Det är något studenterna ofta återkommit till i sina diskussioner efteråt: Hur mycket räcker skogen till egentligen?

Vad var viktigast för studenterna att lära sig under resan?
– Allra viktigast var att de skulle tränas i att själva se och upptäcka naturens mångfald och miljöproblem och börja reflektera utifrån vad de såg.

Ge exempel på uppgifter studenterna fick att lösa?
– På flera platser fick de ett fyra meter långt snöre att lägga ut i en kvadrat på marken och undersöka vilka växter och andra livsformer de kunde hitta i rutan, säger Kristin Palmqvist. De fick också ett relaskop, ett enkelt skogligt instrument som man kan använda för att uppskatta hur tät skogen är.

Kemilabb i AbiskoDe studenter på miljö- och hälsoskyddsprogrammet som har samhällsvetenskaplig bakgrund läser lite extra kemi första terminen. Denna grupp tog vattenprover på olika platser som de sedan fick analysera i ett provisoriskt labb i källaren på Abisko turiststation.
– Det var väldigt roligt, så det ska vi göra mer av nästa år. Då ska vi också fokusera lite mer på kemin i miljön och studenterna ska få fler kemiuppgifter relaterade till mark och vatten att lösa under själva resan, säger Åsa Nilsson Lindgren, kemiska institutionen, som höll i resans kemimoment.

Bilden: Under resan fick studenterna inblick i olika naturtyper och miljöer, mer eller mindre formade av människan. Den fritt framflödande Storforsen kontrasterades till exempel mot det reglerade Harsprånget i Lule älv.

Övernattade i stugorResan gjordes med buss och studenter och lärare övernattade i campingstugor. Det blev en intensiv vecka – med mersmak. Studenterna gav aktiviteterna högt betyg, 4,2 i snitt av 5 möjliga poäng och lärarlaget upplevde veckan som mycket inspirerande och utvecklande.
– När vi själva var studenter åkte vi alltid på sådana här resor, det var liksom självklart i utbildningen för 20-30 år sedan. Biologi och miljöfrågor är ju verkligen ”utomhusgrejer” och man hinner så mycket mer när man är ute flera dygn jämfört med att göra korta exkursioner i närområdet, säger Kristin Palmqvist.

Miljöresan kostade cirka 500 000 kronor att genomföra och finansierades med de öronmärkta medlen till Umeå universitet för utbildning i Kiruna kommun.
– Nu ska vi redovisa till planeringsenheten vad vi använde pengarna till och ansöka om medel för en resa nästa år igen.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Katarina Stenman

Vad finns på en kvadratmeter mark ovan trädgränsen? Studenterna från naturguide-, biologi och geovetenskaps- och miljö- och hälsoskyddsprogrammet hade många uppgifter att lösa under miljöresan.

Det blev en intensiv vecka med mycket utevistelse i olika naturtyper, allt från kustnära vegetation till björkskog, myrmark och kalfjäll.

Vädret visade sig från sin bästa sida under resan.

Aitikgruvans dagbrott i Gällivare, ett av de sista stoppen på resan.

Redaktör: Anna-Lena Lindskog