NYHET Lagstiftarens avsikt är att patienter i svensk hälso- och sjukvård ska ha rätt till ett starkt integritetsskydd. Det ska dessutom vara detsamma inom offentlig och privat hälso- och sjukvård. – Regelverkets konstruktion överensstämmer dock inte med detta, menar Ulrika Sandén, forskare vid Umeå universitet.
Hennes avhandling visar bland annat att patientens integritetsskydd successivt har urholkats sedan 1980-talet, då det i princip alltid krävdes patientens samtycke till att uppgifter om honom eller henne lämnades ut till andra personer eller till myndigheter.
– Numera finns det ett mycket stort antal bestämmelser som säger att uppgifter ska lämnas till utomstående, oavsett patientens vilja och oavsett om patienten lider men av ett sådant utlämnande, säger Ulrika Sandén.
Patienter inom offentlig hälso- och sjukvård har ett starkare integritetsskydd gentemot sina närstående än patienter i privat sådan. Däremot har patienter i offentlig hälso-och sjukvård ett svagare integritetsskydd i förhållande till andra myndigheter än patienter i privat sådan. Studien visar också att patienter som får psykiatrisk tvångsvård hör till dem som har det svagaste integritetsskyddet.
Ulrika Sandén menar att det finns en obefogad uppfattning om ett starkt integritetsskydd inom hälso- och sjukvården. Starka skäl talar för att lagändringar bör vidtas så att lagstiftarens avsikt syns i regelverket. Det är viktigt att patienten känner förtroende för hälso- och sjukvården och dess personal och kan lita på att de uppgifter som lämnas inte röjs för utomstående.
– En patient som inte är säker på att uppgifter om henne hemlighålls kan välja att utelämna även sådana uppgifter som t.ex. kan behövas för att kunna ställa en korrekt diagnos. Vissa personer kanske till och med undviker att söka vård av rädsla för att uppgifter kan komma att lämnas till utomstående.
Ett bristande skydd för integritetskänsliga uppgifter kan i förlängningen leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården minskar eller rent av försvinner.
– Att patienten garanteras ett starkt skydd för den personliga integriteten är därför av grundläggande betydelse inom området för hälso- och sjukvård.
Fredagen den 21 september försvarar Ulrika Sandén, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sekretess och tystnadsplikt inom offentlig och privat hälso- och sjukvård – ett skydd för patientens personliga integritet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Gustav Svensson, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingenPressbild
Ulrika Sandénjuridiska institutionen, Umeå universitetTelefon: 090-786 77 12 eller mobil 070-653 70 46
E-post: ulrika.sanden@jus.umu.se
Redaktör: Eva Stoianov