Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 21 maj, 2013

Intellektuellt funktionshindrade begränsas forma sitt vuxenliv

NYHET Intellektuellt funktionshindrade har begränsade möjligheter att tillvarata sina rättigheter och forma sitt vuxenliv. Detta trots att LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, säger att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Det visar en aktuell avhandling från Umeå universitet.

Veronica Lövgren har inom ramen för sitt avhandlingsarbete besökt flera verksamheter inom handikappomsorgen och intervjuat 16 personer som har stöd enligt LSS. I avhandlingen framkommer att de medelålders intervjupersonerna har svårt att få tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. De har också begränsad tillgång till redskap för att tolka och beskriva sina erfarenheter, och få andra att ta dessa på allvar.

Ett exempel rör relationen till arbete: För de intervjuade var arbetet det som gav mening och struktur till vardagen. Det arbete som var tillgängligt för dem var daglig verksamhet som befinner sig i en skärningspunkt mellan omsorgslogik och en logik hämtad från lönearbetsmarknaden. Å ena sidan förhåller sig intervjupersonerna till krav på skötsamhet, flit och ansvar i relation till arbetet, å andra sidan är deras ansträngningar inte erkända som arbete.

– De betraktar inte sitt arbete som en rättighet och flera intervjupersoner uttryckte oro över att förlora sitt arbete, exempelvis på grund av oro på marknaden, eller om man inte sköter det ordentligt. Vidare visade det sig att bland de medelålders intervjupersonerna fanns de som stött på hinder när de velat gå vidare i sin parrelation, och planerade giftermål och samboskap har inte kunnat fullföljas, säger Veronica Lövgren.

Resultatet visar hur intervjupersonernas livssituation formas av strukturer inom människovårdande organisationer, föreställningar om gruppen personer med intellektuellt funktionshinder, men också om kön och ålder.

– De intervjuade har relativt små sociala nätverk, och har begränsad tillgång till de arenor – arbete, familjeliv och marknad – där vuxenskap förväntas realiseras. Framförallt kvinnorna rör sig inom snäva sociala rum. Intervjupersonerna förhåller sig till samhällsnormer om vad de förväntas leva upp till för att betraktas som vuxen, samtidigt som deras möjligheter att uppfylla dessa är begränsade, inte i första hand på grund av funktionsnedsättningen i sig utan på grund av de kulturella och sociala föreställningarna om funktionshindret.

Intervjupersonerna i studien bestod av två grupper, en huvudgrupp bestående av 13 medelålders (38-60 år) kvinnor och män, och en referensgrupp bestående av tre yngre personer (25-29 år).

Läs hela eller delar av avhandlingen

För mer information kontakta gärna:

Veronica Lövgren, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Telefon: 090-786 76 52
E-post: veronica.lovgren@socw.umu.se

Om disputationen

Fredagen 31 maj försvarar Veronica Lövgren, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Villkorat vuxenskap: Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Per Koren Solvang, Avdeling for Helsefag, Høgskolan i Oslo.

Redaktör: Eva Stoianov