"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-12-01

Internationell Parkinsonforskare och neurokirurg prisad

NYHET Marwan Hariz är en internationell auktoritet inom Parkinsonforskning och funktionell neurokirugi. Han är en i raden av forskare som vid universitets årshögtid fått ta emot makarna Mångbergs pris, som 1979 delades ut för första gången.

Marwan Hariz, årets pristagare, och Tommy Bergenheim, fondens ordförande, kombinerar sina arbetsveckor med möten med patienter, hjärnkirurgi, forskning och undervisning.
Foto: Mikael Lundgren

Priset, som sedan i år heter Swedbanks vetenskapliga pris till Amanda och Per Algot Mångbergs minne, kan delas ut till en forskare bosatt i någon av de nordiska länderna. Årets pris gick till Umeå- och Londonbon Marwan Hariz.
– Jag är oerhört glad över att ha fått priset. Det kommer från vanliga arbetande människor, från folket, vilket är viktigt för mig. Priset har utvecklats till att bli högt uppskattat med stor dignitet. Det är bra forskare med klinisk tyngd som har fått det, säger Marwan Hariz.

Sedan 2002 är han professor vid det prestigefyllda Institute of Neurology, University College, London, men han är också adjungerad professor vid Umeå universitet.
– Sjukhuset i London har etablerat en enhet för funktionell hjärnkirurgi, där man behandlar sjukdomar som bland andra Parkinson och Tourettes syndrom. Jag jobbar i ett team med neurofysiologer, neuropsykologer, neurologer och talpedagoger vilket är oerhört stimulerande och viktigt för att lyckas. Jag blev stolt när jag kom till London eftersom de kände till neurovetenskapen i Umeå väldigt väl.

Orsaken till det är främst docent Lauri Laitinen, som också var Marwans handledare.
– Han borde ha fått priset, han var den som återuppväckte Parkinsonkirurgin i världen. Tyvärr är han död sedan flera år. Mina insatser bygger till stor del på hans gärningar.

Pacemaker för hjärnan

Marwans forskningsområde är stereotaktisk neurokirurgi och han använder sig av en metod som kallas djup hjärnstimulering. Det innebär att man efter noggranna mätningar opererar in små elektroder, 1,3 x 1,5 millimeter, i hjärnan.
– Vid vissa sjukdomar är det funktioner i hjärnan som är rubbade. De kan man påverka genom att blockera impulser. Var i hjärnan elektroderna placeras, vilka målområden, beror på vilka impulser man vill stoppa, berättar han.

Via elektroderna som är kopplade till ett litet batteri som opereras in nedanför nyckelbenet kan man blockera sjukliga impulser som bland annat leder till skakningar, okontrollerade muskelspasmer, smärta eller stelhet.
– Det fungerar som en pacemaker för hjärnan. Läkaren kan styra batteriet från en dator och patienten kan själv slå av och på stimulatorn, förklarar Marwan.

Omkring 80 procent av de Parkinsonpatienter som opereras får en bättre livskvalitet.

Även om han tillbringar mycket tid i London bedriver han fortfarande forskning och har patienter i Umeå.
– Umeå är min hemstad, jag har bott här sedan 1975, fyra år efter jag lämnade Libanon. Det är också här, genom Lauri Laitinen och hans kollegor, som jag har min forskningsgrund och kliniska grund.

Botar inte men lindrar

En annan av Laitinens lärjungar var professor Tommy Bergenheim, som är ordförande för fonden.
– Marwans noggranna och gedigna forskning har påtagligt bidragit till den stereotaktiska metodens utveckling och internationella spridning. Det är ett fält som expanderar när det gäller behandling av neurologiska sjukdomar. En annan sak som är utmärkande för Marwan är att han designar behandlingen efter varje enskild patient. Han har myntat begreppet ”interventionell neurologi” – att med skräddarsydda kirurgiska ingrepp behandla neurologiska sjukdomar, säger Tommy Bergenheim.

– Han driver också utvecklingen vidare genom att utforska möjligheter att behandla andra sjukdomstillstånd än de redan kända, och han gör det efter noggranna och kritiska utvärderingar.
– Man har börjat operera andra symptom än Parkinson, till exempel tvångsneuroser, djupa depressioner och Tourettes syndrom. Jag har själv opererat tre Tourettespatienter. Även patienter med kronisk smärta har opererats med goda resultat. Men det är viktigt att förstå att operationerna inte botar patienterna, syftet är att lindra symptomen så att livskvalitén förbättras, understryker Marwan.

Plastikkirurgi för hjärnan

Han vill varna för oseriösa läkare som vill använda metoden och marknadsför den som plastikkirurgi för hjärnan.
– I framför allt USA finns det de som vill sälja operationer till friska människor med argumenten att de kan förbättra sitt minne och sina prestationer. De tycker jag är oetiskt och helt vansinnigt, särskilt med tanke på att alla operationer trots allt innebär en risk, säger Marwan Hariz.

Läs mer: Amanda och Per Algot Mångbergs pris

Redaktör: Carina Dahlberg