NYHET I februari invigdes ett nytt luktlabb i institutionen för psykologis lokaler i beteendevetarhuset. I luktlabbet kommer forskning som rör lukt och sensorisk irritation att bedrivas.
På invigningen visades luktlabbets nya utrustning upp, bland annat en kammare gjord i glas och rostfritt stål där kontinuerlig helkroppsexponering för kemiska ämnen med naturlig inandning möjliggörs.
- Vi hoppas att man i kammaren så småningom ska kunna kombinera olika former av miljöexponering, som till exempel kemiska ämnen, buller, vibration, belysning. Utifrån dessa ska man studera hälsoeffekter av exponeringen utifrån ett psykologiskt (sensoriskt, perceptuellt/kognitivt och affektivt) och biologiskt (neurofysiologiskt och immunologiskt) perspektiv, säger Anna-Sara Claeson som ingår i den forskargrupp som ingår i en forskargrupp vars arbete syftar till att undersöka olika former av miljööverkänslighet vad gäller bla mekanismer, prevalens och samprevalens.
I labbet finns numera även utrustning för att kunna kontrollera koncentrationen av det presenterade ämnet kontinuerligt, en så kallad GC-FID. För att personerna i labbet inte själva ska exponeras i den vardagliga hanteringen av lukter använder man ett dragskåp.
I dagarna har forskargruppen startat en studie om hur prestation påverkas av exponering för låga halter av ett luktande ämne och samma grupp planerar att starta ytterligare ett experiment under våren som rör långtidsexponering för en viss typ av ämnen och sensitisering.
- Båda dessa studier är relevanta för personer med kemisk känslighet och byggnadsrelaterad ohälsa, men också för gränsvärdesbestämningar och för de som ska bedöma och kanske även förbättra inomhusluftens kvalitet, säger Anna-Sara Claeson.
Forskargruppen består av Steven Nordin, Linus Andersson, Eva Palmqvist, Nina Lind, Maria Nordin, Stina Lindström och Anna-Sara Claeson.
Se nyhetsinslag på SVT Västerbottensnytt
Foto: Erica Åström
Redaktör: Anna Svanbeck