NYHET Mellan den 10 och 11 november ägde andra Forum för Arktis och Antarktis rum i Stockholm. Forumet hade ett varierat program med sessioner från både forskare tidigt i karriären och seniora forskare, finansiärer och andra organisationer, med syftet att diskutera framtida behov och inriktningar för svensk polarforskning.
Forum för Arktis och Antarktis 2025.
Bild Ted KarlssonTemat för detta andra Forum för Arktis och Antarktis var ”Att höja ambitionen för svensk polarforskning” och hade omkring hundra registrerade deltagare bestående av forskare, representanter för statliga myndigheter och andra intressenter.
Forumet är ett årligt evenemang arrangerat av Swedish Centre for the Arctic and Antarctic (SCAA), ett initiativ som syftar till att etablera ett samverkanscentrum för forskningsmiljöer vid svenska universitet som bedriver arktisk och antarktisk forskning. SCAA etablerades 2024 som ett samarbete mellan Arktiskt centrum vid Umeå universitet och Centre for the Arctic and Antarctic vid Luleå tekniska universitet, med Forumet som ett årligt evenemang som genomförs i samarbete med Polarforskningssekretariatet. År 2025 anslöt Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet till initiativet och stod värd för det andra forumet i Stockholm.
”Ambitionen är att etablera detta som ett årligt evenemang som roterar mellan svenska universitet och forskningsinstitut. Varje år ska forumet ta upp gemensamma polarfrågor och lyfta fram forskningen vid den värdskapande institutionen, såsom i år med Stockholms universitet”, säger Ulf Jonsell, enhetschef vid Polarforskningssekretariatet.
Professor Keith Larson och Dag Avango på Forum för Arktis och Antarktis 2025.
Bild Monica BörlinUnder det andra forumet välkomnar organiseringsgruppen för Swedish Centre for the Arctic and Antarctic även Stockholms universitet som en del av universitetsalliansens nätverk, och ser fram emot att stärka samarbetet inom polarforskning i Sverige och utanför.
”Vi är mycket glada över att välkomna Stockholms universitet till detta samarbete. Det kommer att stärka vårt arbete framåt mot med att samla och koordinera polarforskningen i hela landet”, säger Dag Avango, professor och föreståndare för Centre for the Arctic and Antarctic vid Luleå tekniska universitet.
Forumdagarna inleddes med ett välkomsttal av statssekreterare Maria Nilsson. Hon betonade att polarforskningen vinner allt större genomslag, inte av en slump, utan genom många års samarbete. Polarsamhällen förenar vetenskap, infrastruktur och människor över land, hav, is och samhälle för att arbeta mot en motståndskraftig framtid.
Ordmoln som beskriver unga forskares roll inom polarforskningen.
Bild Monica BörlinDen första dagen fokuserade på nästa generations forskare och svenska finansieringsmöjligheter för polarforskning. Efter en introduktion och workshop med SCAA presenterade representanter från APECS Sweden, Bolin Centre Early Career Researchers Network, International Arctic Science Committee (IASC) och Polarforskningssekretariatet möjligheter för forskare tidigt i karriären, såsom stipendieprogram, nätverk, evenemang och olika former av stöd. De bjöd även in deltagarna att komma med idéer om hur samarbetet bäst kan utvecklas mellan forskare i olika karriärstadier och med samhället.
”Det här är en fantastisk möjlighet för oss att dela med oss av vad vi gör, och samtidigt uppmuntra forumdeltagarna att interagera och fundera över den framtid som vi kan skapa tillsammans inom polarforskningen. Vi hoppas att detta kan fungera som en språngbräda för nätverksbyggande och nya horisonter för forskningssamarbeten över generationer”, säger Felicia Söderqvist, doktorand vid Luleå tekniska universitet och styrelsemedlem i APECS Sweden.
Den andra dagen fokuserade på polarforskning som koncept – från de tidiga dagarnas riskfyllda expeditioner till Nordpolen, till var vi befinner oss i dag, vart forskningen är på väg och vad framtiden kan komma att innehålla. Några av de centrala punkterna handlade om hur globalisering och frågor som klimatförändringar styr forskningens riktning, samt hur polarforskning inte längre bara är naturvetenskaplig, utan spänner över alla forskningsfält och därmed är ett tvärvetenskapligt område. Professor Peder Roberts vid Universitetet i Oslo betonade att människor och miljöer i polarområdena har rättigheter, och att det är avgörande att både materiella och immateriella kulturer har en röst i framtida polarforskning.
Polarområdena har aldrig stått så högt på agendan som de gör nu. Vi måste agera för att skapa en framtid som är hållbar och rättvis för polarområdena, och folket i Arktis
Vissa globala händelser förvärrar oundvikligen situationen för polarområdena, vilket i sin tur gör polarforskning viktigare än någonsin. Aktuell forskning visar att isen smälter och havsnivåerna ökar, samtidigt som politiska frågor splittrar intresseområdena i polarregionerna och utmanar deras framtida roll och användningsområden. Forumets sista session diskuterade framtida ambitioner och lyfte fram hur det femte internationella polaråret (IPY5), International Conference on Arctic Research Planning (ICARP) IV, samt FN:s årtionde för åtgärder inom kryosfärisk vetenskap är globala initiativ som syftar till att samordna och prioritera polarforskning för att möta dessa utmaningar och arbeta mot en hållbar och motståndskraftig framtid.
”Dessa initiativ är avgörande. Polarområdena har aldrig stått så högt på agendan som de gör nu. Vi måste agera för att skapa en framtid som är hållbar och rättvis för polarområdena, och folket i Arktis”, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.
Även om vi befinner oss i, och rör oss mot, osäkra tider visar Forum för Arktis och Antarktis att svenska polarforskare är angelägna om att samlas och samarbeta över ämnesgränser för att hantera den tredubbla planetära krisen – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar – för en bättre framtid för alla.