Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Publicerad: 12 dec, 2013

”Jag forskar för att jag vill bidra med något.”

NYHET David Kroik är 29 år gammal och kommer från Borgafjäll, Västerbotten. Han är doktorand i språkvetenskap på Institutionen för språkstudier och skriver en avhandling om realiseringen av argument i sydsamiska.

– Jag har trivts i universitetsmiljö och varit intresserad av att doktorera ända sen jag började läsa samiska vid Uppsala universitet när jag var 20 år gammal, berättar David.

Anledningen till att det blev just samiskastudier på universitetet är att det är min pappas modersmål. Han har tappat mycket av språket under livet och jag och mina syskon har aldrig fått det med oss. Jag ville ha tillbaka språket.

David har också jobbat på Sametinget som språkkonsulent med språkvårdande uppgifter. Efter att ha tagit magisterexamen i samiska och master i moderna språk sökte han doktorandtjänst här på universitetet.

–Från början var det tänkt att jag skulle jobba med ordbildningar och avledningar på samiska men nu jobbar jag mer med grundläggande ordföljdsfenomen.

Davids forskning handlar om att hitta olika operationer som ändrar ordföljden. Sydsamiskan är ett språk med fri ordföljd, och David undersöker hur fri den egentligen är.

– Jag använder mycket informanter för att få omdömen om grammatik, säger David. Jag konstruerar meningar och testar om informanterna tycker att det är okej att säga si eller så. Jag försöker på så sätt hitta förekomster av ordföljder på samiska. Poängen är att kolla vilka konstruktioner som existerar.

Sydsamiska har ungefär 500 talare i Sverige och Norge. I Sverige är talarna utspridda över Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna.

– Mina informanter hör till den äldre generationen sydsamer, säger David. Det är värdefullt att få jobba med dem som är äldst och så starka talare som möjligt. För mig är inte datainsamlingen något som går att göra i början och sen ha helt färdigt. När jag sitter och skriver och läser artiklar om annat kan jag hitta fenomen som kan vara relevanta. Då gör jag nya meningar och testar dem igen på informanterna.

Det här är första gången sedan 40-talet som en större studie fokuserar på sydsamisk grammatik. Sydsamiska är ett relativt understuderat språk och det finns ingen forskning om exempelvis barnspråk.

– Det är så när man håller på med små språk, det mesta man gör är nytt, säger David. Men jag förväntar mig inte att vara heltäckande, den största anledningen att jag är här är att jag vill bidra med något.

Läs mer om Davids forskning

Redaktör: Veronica Wiman Nilsson