NYHET I en ny avhandling presenteras den första studien som i ett längre historisk perspektiv letar orsakerna till ökningen av skilsmässor under 1900-talet. Avhandlingen undersöker vilka samhällsförändringar som drivit på utvecklingen från mycket stabila äktenskap i början av 1900-talet till en skilsmässofrekvens på 50 % som var verkligt 1975 och fortfarande råder idag.
Glenn Sandström Foto: Per Melander
– Trots att skilsmässor var relativt ovanliga under början av 1900 talet hade många höginkomsttagargrupper som jurister, journalister och ingenjörer, skilsmässotal som motsvarade de man finner i den allmänna befolkningen idag, menar Glenn Sandström, forskare vid centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet.
– Vad vi kan se är att den utjämning av inkomster som skett både mellan sociala klasser och mellan könen under 1900-talet har bidragit till att göra skilsmässor till ett reellt alternativ inte bara för elitgrupperna i samhället.
Välfärdssamhället underlättar
Det här illustreras av att skilsmässor under 1960-talet, till skillnad från början av1900-talet, inte längre var vanligast bland höginkomsttagare, utan tvärtom i grupper med låg utbildning och med låga inkomster. Detta förhållande med högre sannolikhet för skilsmässa i grupper med låg utbildning och inkomst är också ett förhållande som bestått sedan 1960-talet.
Avhandlingen visar att det är tydligt att utvecklingen av välfärdssamhället i Sverige har gjort det lättare att skiljas. I det svenska fallet sammanfaller perioderna med kraftiga ökningar av skilsmässotalen nästan perfekt med de två perioder på 1940-talet och 1960-talet då den svenska välfärdsstaten har expanderat som mest intensivt.
Andra normer påverkar
Avhandlingens delstudier visar också att både 1940-talet och den senare perioden inte bara kännetecknas av förändringar i försörjarmodellen, utan också karaktäriseras av snabb och omfattande omvandling av attityder och normer kring familj, äktenskap och sexualitet. Tidigare historisk forskning, såväl som studierna i denna avhandling, visar att dessa perioder kännetecknas av både en spridning och ökad legitimitet för individualistiska och sekulära värden och en öppenhet gentemot individuellt självbestämmande.
– Ett särskiljande drag i den Nordiska välfärdsmodellen är att användning av välfärdsystemen inte varit knutna till familjen, utan som regel varit individuellt baserade och knutna direkt till individens arbetsmarknadsdeltagande, vilket har bidragit till att göra vuxna män och kvinnor mindre beroende av familjeband för sin sociala och ekonomiska trygghet.
– Vilket i sin tur inneburit att välfärdsstatens expansion inneburit minskade hinder för skilsmässa särskilt för kvinnor och låg inkomstgrupper och därmed har denna utveckling bidragit till en demokratisering i tillgången till skilsmässa, menar Glenn Sandström.
Fler kvinnor än män
Avhandlingen visar även att olika indikatorer på kvinnligt ekonomiskt oberoende – som eget förvärvsarbete och högre relativ lön – har varit förknippad med högre benägenhet till skilsmässa under hela perioden från början av 1900-talet fram till toppnoteringen i skilsmässofrekvensen 1974. Slutsatsen om kvinnornas centrala betydelse får ytterligare stöd av resultatet att kvinnor har varit mer benägna än män att aktivt söka skilsmässa, och att denna skillnad i initiativ mellan könen etablerades redan under 1900-talets första hälft, efter införandet av 1915 år skilsmässolag, trots de starka restriktioner kvinnor upplevde under 1900-talets första hälft.
Avhandlingens titel: Ready, Willing and Able: The Divorce Transition in Sweden 1915 – 1975 (Den svenska skilmässotransitionen 1915 – 1975)
Tid och plats för disputationen: 26 oktober 2012 kl 10.15 – 12.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet
Opponent: Bart Van de Putte, professor, Health and Demography Research Association, HeDeRa, Chair Department of Sociology, Ghent University, Belgium.
Kontaktuppgifter: Glenn Sandström, glenn.sandstrom@ddb.umu.se, tel. +46 90 786 59 75, +46 70 509 75 89
Redaktör: Per Melander