NYHET Umeå kommuns vetenskapliga pris i miljö 2022 tilldelas Janina Priebe, första forskningsassistent i miljöhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.
Janina Priebe,första forskningsassistent i miljöhistoria
BildPrivat"Janina Priebe får priset för sin miljöhumanistiska forskning om det nordliga och arktiska området och hur relationerna mellan det globala och det lokala ömsesidigt omstöps när klimatförändringar och miljöpolitik skapar nya utmaningar och möjligheter.
Janina har i sin forskningsgärning verkat både tvärvetenskapligt samt med skogliga intressenter i bl.a. Västerbotten. Hon har också bidragit till undervisningen, bl.a. genom att utveckla flera avancerade kurser med historiska perspektiv på hållbarhet och miljörättvisa som riktar sig till studenter från både naturvetenskapliga och humanistiska ämnen".
Janina Priebe säger att när hon fick veta att hon skulle få priset var hennes första reaktion: ”Är det här på riktigt?”
– Det var en mycket rolig överraskning och glädjande nyhet. Det händer en del för mig just nu när det gäller vidareutvecklingen av min forskning och nya samarbeten, och jag är mycket glad över att få denna bekräftelse för att min inriktning uppmärksammas.
Hon berättar vidare att priset betyder ett uppmärksammande av det tvärvetenskapliga perspektiv som hon brinner för i både forskning och undervisning.
– Tvärvetenskap betyder här att man belyser frågeställningar från olika håll och medvetet reflekterar kring disciplinernas utgångspunkter, metoder och teorier. Det kan man inte göra ensam. Det händer alltid i samarbete med andra forskare, andra discipliner och olika samhällsaktörer.
– Priset uppmärksammar för mig även alla dessa samarbeten som jag fått vara del av. Priset är en motivation och bekräftelse för den forskningen jag står för och förhoppningsvis kan genomföra i framtiden.
På frågan om vad hon jobbar med just nu säger Janina Priebe att det handlar om hur föreställningar om framtiden, våra förhoppningar och rädslor, påverkar hur vi hanterar miljöfrågor och naturresursanvändning, särskilt i arktiska områden.
Hennes fokus ligger även på att belysa klimat- och skogsfrågor ur ett idéhistoriskt perspektiv för att hitta nya utgångspunkter för samhällets hållbarhetsomställning.
– Just nu är jag i uppstartsfasen av olika projekt som genomförs i större forskningsgrupper och nya samarbeten. Ett forskningsprojekt jag arbetar med handlar om energiomställningen i de nordiska länderna. I ett annat projekt är vi en mångvetenskaplig forskargrupp som närmar sig frågan hur Parisavtalets klimatmål kan nås med hjälp av den svenska skogen och skogsbruket, och vad skogens roll som kolsänka innebär för samhället.
Janina Priebe säger vidare att Västerbotten och de nordliga regionerna just nu står i rampljuset när det gäller att möjliggöra den ”gröna” omställningen mot hållbarhet, både i Sverige och globalt. Men att det samtidigt finns olika uppfattningar om vad som är hållbarhet.
– Hållbarhet betyder olika saker på olika platser. Det gäller att genom undervisning ge studenter mångsidiga verktyg för att belysa frågan om vems framtid det är som förverkligas. Vems föreställning av hållbarhet är det som kanske inte tas på allvar? På vems villkor sker förändringarna och vad innebär det för samhället?
– Vid Umeå universitet kan vi ha ”örat mot marken” när det gäller frågor som berör människorna i Västerbotten och norra Sverige. Vid institutionen för idé- och samhällsstudier där jag jobbar, har vi initierat ett samarbete med flera humanistiska ämnen för att lyfta humanistisk miljöinriktad forskning in i undervisningen.
– Det är roligt att se hur studenter från olika discipliner uppskattar att miljöfrågor blir belysta från ett bredare perspektiv och att de kan sätta ihop pusselbitarna som de kände fattades för att förstå varför inte mer fakta verkar lösa konflikter kring miljö, klimat och hållbarhet.
Janina Priebe säger att det här perspektivet tar hon även med sig till Future Forests, ett tvärvetenskapligt forsknings- och kommunikationsnätverk mellan Umeå universitet, SLU och Skogforsk, där hon koordinerar universitetets verksamhet sedan början av det här året.
– Det är otroligt givande att upptäcka och skapa möjligheter för nya samarbeten, särskilt när humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning skapar bron mellan det vi vet om skogen, det vi tror vi skulle göra och det vi faktiskt gör.
Hon är även engagerad som en av initiativtagarna i Future Faculty, ett initiativ för att stödja unga forskare vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.
– Utmaningarna samhället står inför betyder att tvärvetenskapliga perspektiv kommer få en ännu större roll i framtiden. Det är viktigt att gemensamt utforska och stödja unga forskare som kommer driva tvärvetenskaplig forskning i en stor uträckning under sin karriär.
I samband med Umeå universitets 30-årsjubileum 1995 överlämnade Umeå kommun en gåva till ett kommunalt stipendium.
Stipendiet på 50 000 kronor är tänkt att vara en uppmuntran och ett ekonomiskt stöd för yngre lovande forskare vid Umeå universitet inom (1) miljö, (2) kommunal ekonomi och (3) kultur.
Tjugofem unga forskare har hittills fått priset. Tidpunkt och plats för utdelning av priset meddelas vid ett senare tillfälle.
