NYHET Hur tänker unga människor när de struntar i att använda kondom vid tillfälliga sexuella kontakter - trots att de vet att oskyddad sex medför risker? I en avhandling använder nationalekonomen Andréa Mannberg, Umeå universitet, nya grepp för att förstå vad som styr en individs sexuella risktagande.
Arbetet för att minska spridningen av HIV har länge fokuserat på informationsspridning och distribution av kondomer. I många fattiga länder har smittspridningen fortsatt, trots ökade kunskapsnivåer och tillgång till kondomer. I avhandlingen argumenterar Andréa Mannberg för hur nationalekonomisk teori kan bidra med förståelse för vilka risker individer väljer att ta, men också varför dessa teorier behöver stöd från forskning i psykologi för att kunna beskriva mekanismerna bakom sexuellt risktagande.
I en studie resonerar Mannberg kring vad det är som skiljer grupper med ett minskat risktagande från grupper där individerna fortsätter att utsätta sig för risk. Med utgångspunkt från traditionell nationalekonomisk teori om nyttomaximering och riskaversion menar hon att om det finns en osäkerhet om framtida hälsa och livslängd minskar värdet av att avstå från sexuellt risktagande. Mannberg har även testat sitt resonemang på unga vuxna i Sydafrika och visar att det stämmer. Hon pekar dock på att förväntningarna om framtida hälsa inte påverkas av ungdomarnas risktagande. Ungdomar som i stor utsträckning har oskyddat sex med partners vars HIV-status är okänd förknippar inte det med en lägre förväntad framtida hälsa.
- En person som har oskyddat sex borde inse att risken att få sjukdomar som tex clamydia eller HIV i framtiden är större för de individer som tar risker jämfört med de som inte gör det. Detta samband är svårt att förklara inom traditionell nationalekonomisk teori, menar Andréa Mannberg.
Istället har hon tagit hjälp av tidigare forskning inom psykologi. Enligt denna forskning tenderar människor att försvara sina tidigare beslut för att bevara en positiv självbild och undvika ångest. När det gäller HIV kan bara tanken på att potentiellt bära på HIV medföra en så stark ångest att individer förnekar denna möjlighet. Med stöd från denna teori visar Andréa Mannberg att förnekelse av personlig risk, i kombination med den effekt som sexuell upphetsning har på förmågan att ta in långsiktiga konsekvenser, kan bidra till ett ökat risktagande.
Andréa Mannberg är född år 1977 i Umeå och är doktorand vid Institutionen för nationalekonomi. Den 11:e juni försvarar hon sin avhandling ”Risk and Rationality – Effects of contextual risk and cognitive dissonance on (sexual) incentives”. Disputationen äger rum kl 13.15 i Hörsal C. Fakultetsopponent är professor Magnus Johannesson.
För mer information, kontakta:Andréa MannbergInstitutionen för nationalekonomi, Umeå universitet
E:post: andrea.mannberg@econ.umu.se
Tel: 090 7865259
Läs hela eller delar av avhandlingen
Redaktör: Eva Stoianov