Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 20 feb, 2006

Kampen om att föra den allmänna opinionens talan

NYHET Opinionen var en viktig faktor i svensk politik från tidigt 1800-tal. Dess betydelse har tidigare förknippats med uppkomsten av liberala och reformvänliga tankegångar. Men att opinionen också har använts i konserverande syften framgår i en ny doktorsavhandling, som för första gången analyserar riksdagsmännens förhållande till den allmänna opinionen.

När Guds vilja tappade sin politiska strålglans kom den svenska statens legitimering allt mera att utgå från den allmänna opinionen. Från tidigt 1800-tal var den en viktig faktor i svensk politik. Det dröjde emellertid till 1940-talet innan gallupmetoden etablerades i Sverige för att beräkna opinionen statistiskt. Avsaknaden av en enhetlig metod för att bedöma opinionen ledde, visar en ny doktorsavhandling, till svåra strider om den allmänna opinionens egentliga ställning. I riksdagen förekom ofta kvalitativa krav på opinionen; för att få kallas allmän skulle den vara resultatet av en fri offentlig debatt.

- Trots att de ofta förekom i polemiskt syfte är sådana kvalitativa krav en spännande kontrast till dagens offentliga debatt. Nu anlitar makthavarna mediabyråer för att få opinionens stöd, och bryr sig inte särskilt mycket om debattens kvalitet, säger historikern Jonas Harvard.

Tidigare forskning har studerat begreppet "allmänna opinionen" huvudsakligen utifrån pressen. Jonas Harvards avhandling analyserar istället de svenska riksdagsmännens uppfattningar, mellan 1848 och 1919. Tidigare forskning har förknippat den allmänna opinionens historiska framväxt med uppkomsten av liberala och reformvänliga tankegångar. Harvard visar att detta bara gällde i vissa frågor, som frågan om representationens utformning. I religionsfrågan användes begreppet däremot för att beteckna befolkningens konservativa religiösa ståndpunkter.

Avhandlingen visar också att det redan under mitten av 1800-talet resonerades om möjligheterna att bedöma opinionens ställning kvantitativt. Vid 1900-talets början debatterades under en lång rad riksdagar den allmänna opinionens egentliga ställning. Synsätten på den allmänna opinionen relateras i avhandlingen till den offentliga debattens omvandling under den aktuella perioden. Fram emot sekelskiftet 1900 övergick pressen till stordrift. De största tidningarna nådde upplagor på över 100 000 exemplar. Det ledde till att kritiken mot pressens rätt att föra den allmänna opinionens talan allt mera riktades mot beroendet av de ekonomiska villkoren. Kritiken i sig var däremot inte ny. Redan vid mitten av 1800-talet kritiserades hur pressen missledde den allmänna opinionen. Trots den ihärdiga kritiken mot det offentliga samtalets brist på kvalitet, låg idealet med en enhetlig och upplyst allmän opinion i många fall till grund för lagstiftningens utformning.

Lördagen den 25 februari försvarar Jonas Harvard, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln En helig allmännelig opinion; Föreställningar om offentlighet och legitimitet i svensk riksdagsdebatt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ragnar Björk, institutionen för genus, historia, litteratur och religion vid Södertörns högskola.

Jonas Harvard är uppvuxen i Jämtland och bor i Östersund. Hans doktorandtjänst har varit förlagd till Mittuniversitet.

För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på tel 063-165617, mobil 070-2636782 eller via e-post jonas.harvard@miun.se.

Ladda ner och läs hela eller delar av avhandlingen på nätet: www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=686 .

Redaktör: Helena Vejbrink