"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2015-03-05

Kan självorganiserade aktiviteter på nätet hjälpa unga människor med psykisk ohälsa?

NYHET Simon Lindgren, professor i sociologi, och hans forskargrupp har beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet. I projektet bygger man på en unik och tvärvetenskaplig sammansättning av expertis från en rad olika vetenskapliga områden: nätverksanalys, digital etnografi, sociologi, psykiatri och interaktionsdesign, för att ta reda på mer om självorganiserat socialt stöd på Internet kan ligga till grund för framtida interventioner för unga människor med psykisk ohälsa.

Nu är beslut fattat när det gäller utlysningen "Projektbidrag inom barns och ungdomars psykiska hälsa". Drygt 4 miljoner kronor går till Simon Lindgren och hans forskargrupp, för projektet "Hur kan kunskap om självorganiserat socialt stöd på Internet ligga till grund för framtida interventioner för unga människor med psykisk ohälsa?".- Syftet med det här projektet är att analysera hur unga människor hanterar psykisk ohälsa genom självorganiserade aktiviteter på nätet, berättar Simon.Analyser kommer att göras på de strategier som unga människor använder på nätet för att söka stöd och hjälp när de mår psykiskt dåligt. Både kommunikationens innehåll och de relationer och sociala nätverk som skapas genom den kommer att undersökas. Analyserna kommer att generera kunskap som kan bilda grund för utformningen och utvecklingen av framtida tjänster.Unga människors psykiska hälsa har försämrats, och det gäller särskilt bland tjejer. Tidigare forskning har visat att så mycket som tre fjärdedelar av alla psykiska problem uppkommer innan 25 års ålder, samtidigt som långt mer än hälften av alla unga med psykisk ohälsa inte får eller söker upp någon vård. Anledningar till det kan till exempel vara föreställningar om att ingen kan hjälpa, bristande kunskap, och rädsla för att lämna ut sig själv. I allmänhet söker unga relativt ofta informella vägar för att hantera sina svårigheter, och då är Internet ett av de främsta alternativen.Trots den ökade förekomsten och utvecklingen av användarskapade onlineplattformar för hantering av psykisk ohälsa är den vetenskapliga kunskapen om dessa begränsad. Det finns studier av professionella terapiformer på nätet, men det föreligger betydelsefulla skillnader mellan professionell terapi och stödformer som tar sin utgångspunkt i ömsesidigt socialt utbyte med andra människor i samma situation.- Vi vet att det har vuxit fram ett flertal olika former för sådant utbyte bland unga med upplevelser av psykisk ohälsa på nätet. En utgångspunkt för detta projekt är att utvecklandet av framtida interventioner måste förankras i kunskap om redan existerande kommunikationspraktiker på nätet, förklarar Simon.Forskargruppen kommer att samla in datamaterial bestående av innehåll från bloggar, forum, YouTube och Twitter. De kommer först att genomföra två delstudier för att dels nå kunskap om sociala strukturer i materialet – genom social nätverksanalys – och dels för att ge en bild av själva innehållet i de texter, videos, bloginlägg, foruminlägg, och kommentarer som användare delar med sig av på nätet.- Med utgångspunkt i resultaten från dessa delstudier kommer projektet sedan att formulera riktlinjer för framtida insatser för ömsesidigt stöd online för unga människor med psykisk ohälsa. Vi kommer också att utveckla prototyper för sociala medieapplikationer och utvärdera användares syn på dessa med hjälp av fokusgrupper, fortsätter Simon.Det är vanligt att onlineplattformar för vård och behandling utvecklas utan att man tar utgångspunkt i användarcentrerade riktlinjer för hur de bör utformas. Det kan leda till dåligt fungerande system med missnöjda användare och bristande utfall som resultat. Vid det här laget är det väl dokumenterat att Internet och sociala medier har stor potential för att överbrygga de klyftor som kan uppstå när traditionella plattformar och tjänster för hälsoinformation och stöd är mindre tillgängliga, eller helt enkelt konsulteras mer sällan. Men det är mindre känt hur socialt stöd på nätet, mellan människor i likartade situationer, faktiskt fungerar. Mer forskning behövs därför för att få kunskap om vad som är effektivt och för vem.
- Många initiativ som har tagits på det här området syftar helt enkelt till att bedriva kliniskt arbete utanför traditionellt kliniska miljöer. Men i det här projektet bygger vi på en unik och tvärvetenskaplig sammansättning av expertis från en rad olika vetenskapliga områden: nätverksanalys, digital etnografi, sociologi, psykiatri och interaktionsdesign. Som forskargrupp jobbar vi för att formulera empiriskt välgrundade riktlinjer för framtida interventioner online för unga med psykisk ohälsa, säger Simon.