"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2026-03-20

Kanadas ambassadör besökte Umeå universitet – Starkare forskningsband och ökat samarbete blir allt viktigare

NYHET Kanadas ambassadör i Sverige, H.E. Robert Sinclair, besökte Umeå universitet den 11–12 mars. Under två intensiva dagar mötte han forskare och universitetsledning för samtal om Arktis i en tid präglad av snabb geopolitisk förändring, ökade klimatutmaningar och växande internationellt intresse för regionen.

I fokus stod hållbar utveckling, urfolksperspektiv och forskningens roll i ett Arktis där både Kanada och Sverige utvecklar sina strategier, och där balansen mellan klimat, säkerhet och internationellt samarbete blir allt viktigare. Mot denna bakgrund blev besöket i Umeå ett värdefullt tillfälle att diskutera hur forskning, policy och internationellt samarbete kan bidra till hållbara och resilienta samhällen i Arktis.

Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle.

Arktiskt centrum – en nod för tvärvetenskaplig arktisk forskning

Vid Arktiskt centrum presenterades exempel på den breda tvärvetenskapliga arktiska forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Presentationerna spände från hälsa och registerbaserad medicinsk forskning till hållbara livsmedelssystem, utbildning och försoningsprocesser i Arktis. Samtalen berörde också hur ny teknik som artificiell intelligens och digitala system påverkar frågor om styrning, rätt och suveränitet i regionen, liksom hur konstnärlig forskning, internationellt forskningssamarbete och kulturellt utbyte bidrar till att förstå Arktis i ett bredare samhällsperspektiv och global kontext när många intressen gör anspråk på regionen. 

– Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle. Där har Umeå universitet en viktig roll som mötesplats för kunskap och perspektiv från hela det arktiska området, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.

Under besöket presenterades också arbetet inom European Polar Board (EPB), som samlar europeiska aktörer inom polarforskning. Vid Umeå universitet finns organisationens sekretariat samt European Polar Coordination Office, som arbetar med att stärka samordningen av europeisk polarforskning.

Urfolksperspektiv och forskningssamarbete i fokus vid Várdduo

Besökets andra dag började med att ambassadören var på Várdduo – Centrum för samisk forskning. Biträdande föreståndare Kristina Sehlin MacNeil presenterade verksamheten och dess roll vid Umeå universitet likväl som nationellt och internationellt. Várdduo är den enda arbetsenheten av sitt slag vid Sveriges universitet och fungerar som en viktig nod för samisk och annan urfolksforskning i Sápmi.

Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa.

Kristina gav sedan en överblick av den forskning som sker vid enheten och efter det presenterades några pågående forskningsprojekt mer ingående. Krister Stoor berättade om arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket. Patrik Lantto presenterade sin forskning kring samisk politisk mobilisering och Peter Sköld beskrev sin mångåriga erfarenhet av olika vetenskapliga samarbeten i den arktiska regionen.

- Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa. Kanada har även haft en viktig roll exempelvis vid Nordforsks stora utlysning för forskningsprojekt med urfolkstematik och vi hade en givande diskussion kring det idag, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare vid Várdduo.

Strategiska samtal med universitetsledningen

Under besöket träffade ambassadören även Umeå universitets rektor Tora Holmberg och prorektor Patrik Danielson. Vid en gemensam lunch deltog kanadensiska forskare verksamma vid universitetet, vilket gav en konkret bild av de nära akademiska banden mellan Kanada och Umeå universitet.

Samtalen vid lunchen kretsade kring erfarenheter av att leva och verka i Sverige, där flera lyfte fram hur likheterna mellan länderna bidrar till att skapa en stark känsla av tillhörighet. Samtidigt identifierades utmaningar kopplade till migrationsregelverk och mobilitet, frågor som har direkt betydelse för internationellt forskningssamarbete och möjligheten att attrahera och behålla kompetens.

I mötena med universitetsledningen återkom även frågor om den arktiska forskningens roll i ett föränderligt omvärldsläge, där vetenskapsdiplomati, internationella forskningsprogram som EU:s Horisont Europa och samspelet mellan klimat- och säkerhetsfrågor blir allt viktigare. Sammantaget underströk besöket både styrkan i de befintliga samarbetena och behovet av att ytterligare fördjupa relationerna mellan Umeå universitet och Kanada i en tid av ökande globalt engagemang i Arktis.