Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Kärleken till skräckfilm

NYHET ”Videovåldet” debatterades intensivt i början av 80-talet och än idag utpekas emellanåt skräck- och våldsfilmer som orsaken till brott. Men vilka är de människor som växte upp med videovåldet och som befarades ta skada av filmerna? I en ny avhandling från Umeå universitet möter vi skräckfilmsfantasterna.

Att titta på skräckfilm kan tyckas vara en ganska vardaglig syssla och skrämmande filmer i alla de former visas ständigt på våra biografer. Samtidigt visar sig genren vara både kontroversiell och utmanande. När videon gjorde sitt intåg i de svenska hemmen blev ”videovåldet” något att ta avstånd från.

Sverige har sedan 1911 en statlig censur med uppgiften att skydda filmpubliken från att ta psykisk skada och än idag utpekas emellanåt skräck- och våldsfilmer som inspiration eller direkta anledningar till brott. Vilka är då de människor som växte upp med videovåldet och som befarades ta skada av filmerna? Vad söker den uttalade skräckfilmsfantasten i sitt intresse?

Det undersöker etnologen Jonas Danielsson vid Umeå universitet i sin avhandling Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer – en etnologisk studie.

Skräckfilmsfantaster, eller skräckfilmsbrukare som Danielsson kallar dem, söker efter specifika känslor i skräckfilmen. Därför avhandlar Skräckskönt de mest framträdande känslorna av rädsla, äckel och lust men inriktar sig också på hur skräckfilmsbrukare diskuterar och använder sig av dessa känslor.

Brukarna visar sig också ha en speciell syn på samhället och filmen. De menar sig upprätta klara skillnader mellan "fakta" och "fiktion" men påstår samtidigt att filmerna kan ge en mer sann bild av verkligheten. Många upplever att ett intresse för skräckfilm ger ett ärligare perspektiv på tillvaron, då det bland annat innebär att man inte blundar för samhällets mörka sidor. De som inte tittar på skräckfilmer antas därmed leva ett förljuget liv.

Jonas Danielsson menar att den medvetna åtskillnaden mellan fiktion och verklighet kan vara avgörande för att finna genren underhållande. De som inte kan göra de skarpa distinktionerna mellan "fiktion" och "verklighet" kan inte heller uppskatta skräckfilmens berättelser då de blir för påträngande.

Fredagen den 15 december 2006 försvarar Jonas Danielsson, institutionen för kultur och media, sin avhandling med titeln Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer – en etnologisk studie.

Disputationen äger rum 13.00 i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Margareta Rönnberg, docent i filmvetenskap. Avhandlingen har utgivits av bokförlaget H:ström – text & kultur (www.hstrom.nu). Kontakta förlaget för recensionsexemplar.

För ytterligare information eller intervju kontakta gärna Jonas Danielsson, institutionen för kultur och media vid Umeå universitet, tel 070-590 51 28, 090-239 11, 090-786 69 07, eller e-post jonas.danielsson@kultmed.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink