Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 15 jan, 2009

Kartläggning av proteiner i ögat öppnar nya behandlingsmöjligheter

NYHET Proteingrupperna laminin och alpha11-integrin spelar en viktig roll vid ögats utveckling och vid läkning av sår i hornhinnan. Denna kunskap är bl. a. viktig för utveckling av nya ögonläkemedel, skriver Berit Byström i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet 23 januari.

Hornhinnan består till största delen av s k extracellulär matrix, dvs molekyler som bäddar in cellerna i ett skyddande hölje samtidigt som de underlättar kommunikation mellan cellerna. Proteingruppen lamininer hör till de mest förekommande byggstenarna i dessa höljen. Cellerna och extracellulära matrix hjälps åt för att fosterutveckling, sårläkning och vävnaders funktion ska bli normal. I samspelet deltar också särskilda mottagarproteiner, t. ex. integriner. Alpha11-integrin är en del av ett sådant receptorprotein som bl. a. finns i ögats hornhinna.

Avhandlingens kartläggning av lamininer och alpha11-integrin i ögat med särskild fokus på hornhinnan visar att det finns tydliga skillnader i dessa proteiners närvaro under fosterutvecklingen. Studierna visar på extra lamininer och ett avvikande mönster av lamininkombinationer vid keratoconus, vilket tyder på att vissa fall kan vara medfödda. Dessutom finns alpha11-integrin i större utsträckning i ärriga hornhinnor än i normala. Experimenten visar att alpha11-integrin spelar en avgörande roll vid sårläkning i hornhinnan. Detta öppnar möjlighet för utveckling av nya behandlingsmetoder som kan minska behovet av transplantationer.

I Sverige hornhinnetransplanteras 500-600 patienter per år pga sjukdomar som keratoconus (toppig hornhinna), bullös keratopati och ärrbildning i hornhinnan. De kan ge både synnedsättning och smärtande hornhinnesår. De som transplanteras utgör dock bara en liten andel av patienterna som har dessa sjukdomar. Ett stort problem för transplantationskirurgin är bristen på transplantat. Behovet av andra behandlingsmetoder är därmed stort samtidigt som kunskapen om hur ärrbildning förhindras eller tillbakabildas är begränsad. Keratoconus drabbar i första hand yngre människor medan bullös keratopati kan uppstå efter tex gråstarroperation, med en hornhinna som är grumlig och svullen efter operationen. Sjukdomarna i sig liksom tiden efter en transplantation påverkar livskvaliteten, kräver täta läkarbesök och medför långa sjukskrivningsperioder samt är påfrestande för äldre patienter och deras anhöriga.

Berit Byström är född och uppvuxen i Jukkasjärvi församling, Kiruna kommun. Efter naturvetenskaplig gymnasieutbildning i Kiruna fortsatte studierna på läkarlinjen vid Umeå universitet där hon tog examen 1989. Därefter följde allmäntjänstgöring på Luleå lasarett. Byström flyttade sedan åter till Umeå och blev ögonspecialist 1999. Hennes nuvarande tjänst är förlagd till ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, där hon arbetar som överläkare med särskild inriktning mot hornhinne- och gråstarrkirurgi.

Berit Byström är dessutom doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik och Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi. Hon nås på e-post berit.bystrom@anatomy.umu.se, mobiltelefon 070-367 61 23 eller telefon 090-786 57 90.

En höguplöst porträttbild på Berit Byström finns att ladda ned från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredag 23 januari försvarar Berit Byström, Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik och Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, sin avhandling med titeln ”Laminins and alpha-11 integrin in the human eye – importance in development and disease”. Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är prof. Ulf Stenevi, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1950

Redaktör: Bertil Born