Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Klassrummet - en lärandemiljö för elever?

NYHET Lärares sätt att vägleda elever har stor betydelse i deras lärande. Det kan till exempel handla om kroppsspråk och röstanvändning. Ett annat villkor som har betydelse är hur lärare använder läromedel och möblering för att förmedla sin pedagogiska grundtanke med undervisningen. Det visar en studie från Umeå universitet.

Anna Tegström har i sin licentiandstudie undersökt lärandemiljön i två klassrum i årskurs fyra för att förstå villkor för elevers lärande. Studiens resultat visar att eleverna i de båda klasserna möter helt olika förutsättningar.

Lärandemiljön i det ena klassrummet bygger på en pedagogisk grundidé om att samarbete gynnar lärande. Lärandet görs till en gemensam fråga för läraren och eleverna att engagera sig i. Eleverna är placerade i heterogena bänkgrupper och läraren ger möjligheter för eleverna att öva sig på samarbete. Läraren förklarar också i sin undervisning vad som karakteriserar ett samarbete och visar i handling hur eleverna kan gå tillväga för att ett samarbete ska komma till stånd. Lärandet handlar mycket om att skapa en lärandemiljö som kan möta elevernas olika förutsättningar och behov.

I det andra klassrummet bygger lärandemiljön på en pedagogisk grundidé om elevernas inneboende förmåga och kunskaper, eller bristande sådana. Eleverna är placerade med en bakomliggande tanke att gynna ett enskilt arbete. Pojkar och flickor sitter särskilda från varandra i en så kallad hästskoformation. Elever med bristande koncentration är placerade avskilt från resterande elever. Syftet sägs vara att skapa lugn och ro för de som avskilts. Läraren ger liten handledning i hur eleverna ska gå tillväga för att hitta koncentration och visar tilltro till att eleverna i klassen ska klara det på egen hand. Däremot ges de elever som bedömts ha svårigheter stort stöd och hjälp, vilket också kan verka utpekande, visar studien. Lärandet blir till stor del en fråga om att eleverna behöver uppnå en viss mognad för att kunna lära sig ett ämnesinnehåll. Elever som inte uppnår den mognaden och insikten betraktas på så vis få svårigheter att lära sig det som krävs.   

– Jag är förvånad över att skillnaderna mellan lärandemiljöerna i de två klassrummen var så stor. Likaså är jag förvånad över hur stor betydelse lärarna hade för det som skedde bland eleverna. När lärarna gav litet stöd för skolarbetet blev det svårt för flertalet elever att ta itu med det arbete som förväntades av dem. Det resultatet skulle kunna beaktas vid förståelsen av elever som anses ha problem i skolarbetet. Man kan fråga sig om de förstår vad som förväntas av dem. Detaljer i undervisningen som till synes kan verka betydelselösa visar sig i min studie ha stor betydelse för det som sker bland elever. Det kan till exempel handla om lärares röstanvändning, kroppsspråk och position i klassrummet. Hur lärarna valde att använda sin röst som ett redskap i undervisningen visade sig inverka på elevernas beteenden, och på sikt även deras möjligheter att lära, säger Anna Tegström.

Anna Tegström beskriver slutligen att en stor del av den nutida skoldebatten präglas av en tydlig uppfattning om att lärare behöver gedigna kunskaper i skolämnena.

– Min studies kunskapsbidrag handlar till stor del om att lärare även behöver goda kunskaper i pedagogik för att undervisningen ska kunna möjliggöra för elevers lärande. I mitt nuvarande arbete som grundskollärare har jag haft stor nytta och glädje av de resultat som jag har funnit i min avhandlingsstudie.

Studien har genomförts bland tioåriga elever i årskurs fyra. Med stöd av fältanteckningar, ljudbandupptagningar, fotografier och lärarintervjuer har hon samlat in material vid skolorna. 

Anna Tegström har vuxit upp och bor i Umeå. För närvarande arbetar hon som lärare och förstelärare på Storsjöskolan i Holmsund.

För mer information, kontakta gärna:

Anna TegströmTelefon: 070-2447670
E-post: anna.tegstrom@umea.se

Redaktör: Eva Stoianov