Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 29 dec, 2016

Klimatet inte enda förklaringen till fluktuationer i antalet renar

NYHET Exploatering av naturresurser såsom skogsbruk, oljeutvinning och skötselmetoder kan ha snabbare och större påverkan på renpopulationer än klimatförändringar. Det visar en studie ledd av Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet. Effekten av global uppvärmning bör dock inte glömmas bort eller underskattas, eftersom renar är anpassade för kyla och därför känsliga för temperaturökningar.

Alessia Ubonis studie är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Foto: Alessia Uboni.

– Genom att förstå vad som driver svängningar i renarnas antal kan vi utveckla välgrundade regler och förvaltningsprogram och arbeta med att förhindra eller åtminstone minska de fotavtryck vi gör i vår natur, säger Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet vid tidpunkten då studien genomfördes.

– Dessutom kan vi skydda det traditionella levnadssättet för många ursprungsbefolkningar som är beroende av renar för sin försörjning. Ett Arktis utan renar skulle inte vara ”riktigt arktisk längre”.
Det har under de senaste åren hävdats att renhjordarna runt Arktis håller på att kollapsa på grund av klimatförändringar. Detta påstående är nu motbevisat av forskare från flera nordiska universitet. De har funnit att antalet renar i Europa och Ryssland endast delvis styrs av klimatet. Faktorer på lokal skala och på kort sikt har lika mycket inverkan på renpopulationernas status och kan dessutom ha snabbare och mer dramatiska effekter än klimatförändringar.

– Några exempel är skogsexploatering, olje- och gasutvinning, gruvdrift och dammbyggen, för att bara nämna några. Alla dessa aktiviteter minskar det tillgängliga området där renarna kan hitta sin mat eller röra sig på ett smidigt sätt", säger Alessia Uboni.

En ren på vårens betesmarker. Foto: Alessia Ubon

Från Norge till Kamchatka har både antalet vilda och domesticerade renar varierat kraftigt under de senaste decennierna, men mönstret skiljer sig kraftigt mellan populationer. I Ryssland drev kollapsen av Sovjetunionen, och därmed slutet av statligt stöd till jordbruksprogram, några domesticerade hjordar nästintill utrotning. Några vilda populationer drabbades också, eftersom folk började ha jakt som huvudsaklig källa till försörjning. Å andra sidan har vissa populationer kunnat kämpa sig igenom denna period.

– Klimat spelade en liten eller ingen roll i dessa populationsförändringar. Både i Europa och Ryssland har nationella strategier för hantering och en ökat utnyttjande av nordliga ekosystem, antingen i form av turism eller utvinning av naturresurser, sannolikt bidragit till att påverka antalet renar, säger Alessia Uboni.

Många förväntar sig att klimatet är den drivande kraften av antalet djur och växter som breder ut sig i nordliga ekosystem. Faktum är att dessa områden är mycket känsliga för klimatförändringar, eftersom allt levande här är anpassade till kalla miljöer.

Originalpublikation:

Uboni, A. et al: Long-Term Trends and Role of Climate in the Population Dynamics of Eurasian Reindeer. PLoS ONE 11(6): e0158359. doi:10.1371/journal.pone.0158359

 journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0158359

För mer information, kontakta gärna:

Alessia Uboni, nuvarande arbetsplats SLU i Uppsala
E-post: auboni@mtu.edu

Redaktör: Ingrid Söderbergh